Slå mig då!

Nej, nu ger jag upp!
Orkar inte!
Pallar fan inte detta mer!

Du fråga varför jag var arg på dig.
Ja, varför...?
Jo det var för att du var full,igen!
Tur att lillbrosan är hos mormor och morfar.

Du tog tag i min handled och krama om den.
Hårt som fan!
Sen höjer du din hand och gör den till en knytnäve.
Då säger jag: slå mig då! Gär det! Slå då!
Men han gör inte det.
Han sänker ner handen och släpper gräppet om handleden.

Morsa: Marina, du och jag vi drar här i från!
Så jag och hon går ut i bilen.
Morsan kör i väg.
Och min bror är ensman kvar i huset.

Jag och morsan var borta ett par timmar.
När vi kom hem igen så hade min bror sommnat.

Jag trodde att du skulle klara detta.
Med att sluta.
Men jag trode fel!

Jag är jätte rädd att våran lillebror kommer bli som dig.
Bli ett jävla fyllo!
Fyfan!

Du är förfan 24 år!
Ta tag i ditt liv förfan!!!!
Lär dig säga ordet NEJ för i helevette!
Ska det vara så jävla svårt?!

Vill bara komma bort.
Bort från dig.
Vill försvinna.
Förvinna från dig!

Ja, det kansle låter elakt.
Men va fan!
Jag känner att jag inte orkar med detta mer...