Jag pallar inte detta mer!

Sitter först inne köket.
Sen säger morsan att jag ska gå ut.
För hon hade gjort något ut som hon ville att jag skulle se.
Så jag går ut.
Och när jag är ute hör jag någon som ropar "Marina,Marina, Marina!"
"Syrran,Syrran"
Det är min bror.
Han är full.
Han går med en whiskey flaska i ena handen och en ölburk i den andra.
Han säger åt mig att jag ska gå fram till han.
Men jag gör inte det.
Jag går in istället.
Och säger till morsan, att nu är det slut på friden.
Jag säger att min bror är på väg och att han är full.
När han kommer in, så börjar han att prata om en massa skit!
Efter ett tag så slocknar på golvet.

Morsan säger till mig att hon vill prata med mig ute.
Så jag och hon går ut.
Börjar prata om min jävla bror.
Sen säger jag såhär till morsan: " om min far hade varit i livet hade jag stuckit till han för länge sen, inte för att vara elak mod dig mamma, men...
Men hon fattar ju hur jag menade.

Verken hon eller jag pallar detta mer!
Och soc vill ju inte lyssna heller!

Har stor lust att bara försvinna.
Somna in eller vad som hellst!
För jag pallar inte att min bror ska hålla på som han gör!