Tillbaka i skiten

Ja nu är man här igen ligandes i sängen och inte orkar ett skit jag vill inte gå upp imorgon vill bara sova för det enda man gör är att skada nära och kära när man är i närheten människor runt omkring säger atr jag är snäll och sånt men hur fan ska jag kunna tro det när min hjärna bara tär på mig varjw dag är som en jävla underbar dröm men jag mår ändå skit och inte pallae någonting har en flickvän som bryr sig om mig tar hand om mig fast hennes livssituation är jobbig men ändå går allt utför i huvudet på mig varför är det såhär att jag ligger och tänker på kvällen om det bara hade varit bättre utan mig rakblad skriker på mig och jag orkar inget mer förlåt för alla nära och kära men jag gör så gott jag kan för att fortsätta leva men det är snart kvit fast jag har hela livet framför mig med en underbar tjej och vänner men jag pqllar snart inte mer