rött ljus för ost och kött

Även för ost finns det utmaningar vad gäller bland annat klimatpåverkan, hög antibiotikaanvändning och brister i djurvälfärd, enligt WWF. I guiden bedöms osten enligt samma kriterier som köttet. Ost från Sverige och som är ekologisk är de bästa valen, enligt guiden, om inte företagen själva ställer högre krav för produktionen. Samtidigt får omärkt cypriotisk halloumi, grekisk feta och tysk hårdost rött ljus.

Guiden finns i både pappersformat och som app. De olika kött- och ostslagen bedöms enligt fem kriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Varje punkt presenteras i form av ett trafikljus.

GRÖNT, GULT ELLER RÖTT?
Den som vill köpa kyckling kan till exempel se att importerad kyckling med märkningen "EU-ekologiskt" får grönt ljus på tre punkter, medan en svensk kyckling utan miljömärkning bara får två gröna ljus. Kravmärkt svensk kyckling får däremot fyra gröna ljus; endast på punkten "biologisk mångfald" blir det gult.

För den som vill få en snabb överblick summeras dessutom alla punkter, så att produkten i sin helhet får antingen grönt, gult eller rött ljus. I ovanstående exempel blir det grönt ljus för både EU-kycklingen och den Kravmärkta svenska kycklingen ? och gult ljus för den omärkta svenska kycklingen. Omärkt kyckling från exempelvis Danmark får rött ljus.

Rött ljus betyder att man ska undvika varan, eller ställa ytterligare krav och frågor. För det kan vara så att det företag som importerar köttet ställer högre krav än köttguiden visar. På så vis uppmuntrar vi företagen att vara tydligare mot konsumenterna och förklara hur de ställer sig