Mörbultad och kärlekskrank
Tänker bara hoppa in i detta igen som om jag inte alls vart borta i flera månader och antagligen inte bloggat här på flera år. I söndags ramlade jag med longboarden och jag har vart mörbultad sen dess. Idag åkte jag hem till mamma i Falkenberg och imon ska jag se Kent. Mörbultad. Kul va. Ok nej men är faktiskt pepp på riktigt!! Det suger att allt gör ont och jag har sår överallt och kommer vara det stelaste kentfanset någonsin men det får va okej.
Idag har jag även -undvikit en gammal klasskompis som tydligen jobbar på Lindex -sett min pappa när jag skulle till apoteket -fått konstig fb-notis om att en gammal vän "är i närheten". Hur orkar en på riktigt leva i en sån här liten stad?? Hade verkligen inte orkat träffa alla jag nånsin känt bara jag går utanför huset. Speciellt inte folk som suger. Palla bli påmind om allt skit hela tiden o aldrig komma ifrån det. Det finns ändå något bra med att åka till Fbg ibland. Jag inser hur bra jag mår av att inte bo här<333 nice (ska dock få träffa mina systrar på lördag för första gången på månader vilket känns amazing)
I övrigt är jag -väldigt pepp på min födelsedagsfest -vill va kär -väldigt opepp på skola (fast jag går på världens bästa konstskola). Vill ba ha fest o kärlek o höstlov. Men alltid vill en väl ha något.
Ok nä nu ska jag krångla lite mer med min mobil som pajade när jag ramla o sen sova (typ). Tagga Kent. Puss o kram bli vegan