Hästsverige.

Något jag har tänk på en del är hur vi ser på våra hästar här i Sverige. Efter en del incidenter i stallet där jag jobbar har jag faktiskt blivit rätt arg på hur många hästmänniskor tänker.

För att bara ta några snabba exempel så har världens snällaste, gosigaste och tryggaste sto fått en inbuktning i näsbenet för att någon spänt åt nosgrimman för hårt och hon har även fått skav pga detta. Detta fixades med att byta ut hennes klassiska engelska nosgrimma mot en remont. Det sitter numera en lapp vid hennes box där det står exakt hur många hål man får spänna hennes träns. Jag tror att det är yngre barn/ungdomar som rider henne istället för en ponny (hon är rätt liten, max 160) som känner sig rädda och vill få mer "kontroll" som gjort detta. Men får man verkligen kontroll genom att faktiskt skada hästen? Nej, man får en häst som har ont och blir svår att få i form.

Något annat som hände för inte så länge sedan var att JAG inte satte galoppfattningen precis där jag ville ha den. Jag var för otydlig med mina hjälper och han förstod inte vad jag ville. Då får jag rådet av en tjej som sitter på läktaren att "men dra till honom riktigt ordentligt med spöt nu! visa vem som bestämmer här!!". Alltså vad fan. Jag vill inte bestämma över hästen jag rider, jag vill vara ett team med den. Och att bestraffa hästen genom att slå till den när det var jag som hade problem med något är helt ofattbart.

Senast jag red ut med några kvinnor så spände en av dem åt nosremmen så hårt att jag knappt trodde mina ögon. Hon behandlade den som en gjord och spände så tajt hon kunde, för att "hon går mycket trevligare då".

VARFÖR behandlar vi dessa djur som vi säger att vi älskar så respektlöst? Varför är detta sättet vi lär ut unga ryttare att hantera sina hästar på? Borde vi inte sträva efter att ha en bra relation med våra hästar och slippa det där med bestraffning och hårt spända nosremmar? Vill vi inte kunna rida våra hästar på det snällaste sättet vi kan och visa respekt mot dem? De är trots allt helt fantastiska djur som låter oss sitta på deras ryggar.

Jag vet inte, jag blir bara så himla trött på att se skarpa bett och massor av hjälptyglar som hästarnas vardagsutrustning.


Söt tjej för någon månad sedan.