Dramatik och rumpkollisioner

Folk tycker om dramatik. Folk tycker om att mitt i en konversation om någonting helt annat fläka ur sig sin misär och visa att fan, jag mår ju också dåligt. Folk tycker om offerkoftorna. Visst, de kanske är lite sådär irriterande stickiga som en egenstickad kofta enligt oskrivna regler ska vara, men den är ju i alla fall varm och skön. Och trygg.

Tidigare idag blev jag tillagt i en facebook-grupp som heter "Hatar när det händer...", där folk bland annat lägger upp sånt här:

Det var inte ens en inbjudan till gruppen, utan en tvångs-tilläggning. Känner mig lite väl attackerad.

Inatt är jag ensam hemma och det ösregnar ute. Jag vill ha rödvin, öl och cigaretter. Mitt rum är en soptipp, mitt hår börjar bli ett fågelbo igen, jag är trött och vi måste verkligen göra klart våra tygpåsar snart.
Edit: Jag vill verkligen till Stockholm också.