Kom så får du hårt godis

Tre veckors tid har jag haft på mig att tänka, tänka alldeles för mycket. Samtidigt som The Scientist spelas i bakgrunden och jag har tänkt på dig, på varför det blev som det blev.
Jag antar att det var mitt fel för du älskade mig för mycket. Jag försökte få dig att förstå att jag inte var värd det och jag gjorde det på fel sätt. Och för att du inte passade in i illusionen som kallas mitt liv.

Jag tror att du föredrog den deprimerade delen av mig, den som du kunde ta hand om och relatera till. Vi hade olika sätt att förstöra det som gör ont, stich ins glück sa du och rörde mig med fingerspetsarna och jag hatade att du stal skapeller från NO-lektionerna och du hatade mig när jag klockan tre på natten öppnade skåpet och sedan spydde i fjorton timmar och vi älskade varann för mycket.

"& tillochmed keybord-biten är vacker
när man är ledsen
& tori amos volym 22 är terapi för själen
men m det ekar i hela huset
varför kan du aldrig visa respekt
varför kan du aldrig bli den vi vill att du ska bli
den vi lagt ner så mycket tid på att skapa
varför kan du inte bli perfekt
du vet vi hade kunnat älska dig då
vi hade fan kunnat älska dig då"

Jag vet inte varför jag gör såhär mot mig själv åh jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig så helvetes mycket men jag hatar dig samtidigt för du inte klarade av att jag var jag. Att du inte klarade av att jag hittade nya vägar ut ur det här JA liebling det gör ont att leva men ibland måste man våga för att bli lycklig och liebling liebling liebling sista gången vi sågs så visste vi båda att det var över.
M vissa människor får man bara låna ett tag,
och du sa:
L det är ett privilegium att få känna en så vacker person.

Att vi skrev.
Och läste.
Och grät av skratt över Aa-aa-aa-ron.
The english rose.

De engelska rosorna, de tyska fraserna och de helt jävla svenska meningarna med livet, du har låst mig ute men det var jag som gav dig nycklarna och anledningarna.

Vi slutar det här nu.