Glad

Alltså på riktigt, jag är skabbig som få, behöver duscha, borsta håret har jag inte gjort sedan lördag och jag mår ändå ganska bra. Tanken på att få flytta, att det är en verklighet som inte är så överdrivet långt borta gör mig så lugn inombords. Glad.
Terapeuterna på gruppterapin hade sagt till min individualterapeut att det som lyste om mig på ett sätt de nästan aldrig hade sett förr. Att jag var som nästan en helt annan människa, och faktum är att det känns lite så också. Har ångest som vanligt, är orolig, men det känns bra på ett sådant sätt att jag inte minns när sist det kändes så samtidigt. Livet känns så på riktigt och så overkligt samtidigt.