Helvetes jävla skit

Man vet att man har en fantastisk natt när man vaknar strax före ett av att man drömmer mardrömmar och inte kan somna om. Har försökt läsa Harry Potter, ha det släkt och ligga och blunda, äta lugnande och nu sista blir att ta en propavan utöver mina vanliga mediciner och lugnande.
Drömde att min mamma skrev till mig att vi skulle åka till Caisa trots att det var helt åt andra hållet dit vi skulle med bilen, så jag fick onda aningar och ringde henne i panik, varpå hon svarar och låter helt luddig och jag förstår att hon försökt ta livet av sig.
Jag förstår inte vad grejen är att jag har drömt nästan hela nätterna igenom mardrömmar sedan jag kom hem. Jag vill ju bara få sova, varför är det för mycket begärt? Och vad är grejen med att jag drömmer mer och mer klassiska mardrömmar som inte ens är kantade av minnen eller liknande så som de alltid brukar vara? Hjärna, sluta gräla med mig. Tack på förhand.