The Shape in Grove Park

Jag har varit lite ostabil de senaste dagarna. Varit sådär tom och känt mig utbränd. Jag vet inte, jag tror att det är så man känner när normala människor är deprimerade. Jag vill inte upp ur sängen på morgonen och känner ingen lust till någonting kan inte ens se fram emot att åka till Prag därför allt känns bara tomt och dött. Sen, i nästa sekund kan det svinga helt åt andra hållet och helt plötsligt är jag otroligt glad och tillfreds med allting. Lite som en bergochdalbana är det. Det är rätt så påfrestande, jag blir trött helt enkelt, men det är inte så mycket ångest och det är skönt.
Jag sover inte heller så väldigt bra. Drömmer mardrömmar och är allmänt orolig.
Jag vet inte. Jag känner mig ensam. Väldigt ensam och övergiven trots att jag nästan konstant umgås med människor men det är som inte att jag har någonstans att vila i kärlek och trygghet. Inte fullt ut och det är också jobbigt. Jag blir trött, trött, trött.
Nu ska jag lyssna på Night Vale och försöka sova i alla fall. Har ni inte lyssnat på det så gör det. Typ bästa någonsin. (http://podbay.fm/show/536258179)