Speglar sig i gatan, den lyser som guld

Duschat och ska lyssna på Monica Zetterlund. Igen, men för min symboliserar hon någonting mer än bara musiken hon gör.
Jag är stressad men känner att jag ändå har livet under kontroll. Ska boka resan till Prag med Nicole och Maria på fredag. Leka med pojkarna imorgon efter skolan och nu ska jag dricka te och göra min samhälls.
Idag har jag jobbat ikapp svenskuppsatsen, firat Livias fyraårsdag, varit på utställning, fikat med klassen och följt Bente till hennes mor och druckit kaffe och skrattat åt deras skippospelande.
Jag rusar fullt och njuter till tusen av denna nyfunna ork som jag inte vet var den kommer ifrån. Som jag inte vet hur länge den kommer stanna, men som ändå påminner mig om att det är det här jag kämpar för, det är det här jag vill känna. Helst nästan varje dag.
Tack, tack, tack vem än det är som gett mig livet åter om så bara för ett tag. Tack, tack, tack.