meningslöst strund och sådant

Idag mår jag ändå ganska bra och jag njuter av det i fulla drag. Bortsett från ångesten som smyger sig på över att jag inte vet hur länge det kommer att vara och att jag vet att det inte är på riktigt egentligen.
Jag tänker ingenting. Känner mig inte så väldigt ensam trots att jag är lika ensam idag som igår.
Längtar efter att få färga håret om två veckor.
Har tittat på Remember the Titans som jag måste lite skamset erkänna är en av mina favoritfilmer för den gör mig så jävla peppad.
Har tränat, orkade inte lika mycket som igår, men jag tänkte att det gör ingenting för det viktigaste är att jag tog mig tiden och jag ser fram emot att få forma min kropp. Inte att bli smal men att innan jul få lite fastare armar, lite fastare ben, rumpa och mer ryggmuskler, och att kanske innan sommaren fått lite smalare höfter och midja igen. Jag ska inte väga mig, jag ska inte mäta, men jag har ett par shorts som jag vill ska sitta snyggare, jag tänker använda dem som måttstock. Sen kanske det kan stabilisera mitt mående också.
Det är ingen som har lust att spontanboka en resa och åka med mig till Prag? Reser typ med vem som helst, tänkte bo på vandrarhem, fota, äta gott och bara ha det trevligt typ en fredag till måndag. Jag har ingen att resa med och vill så fantastiskt gärna åka.
Annars hörde Filip av sig på första gången sedan i December. Kan inte förstå att det var så länge sedan vi hördes sist. Nu bor han tydligen i Kanada för att studerar en termin där.
Jag har blivit helt tokig i kanelté igen och har med mig mjölk till skolan i glasflaska med guldig skruvkork i metall.
Är på sluttampen på femte säsongen Supernatural. Det går kämpigt ska jag erkänna. Jag får ryck då jag kan ligga en hel dag och bara titta på Supernatural men tiden där emellan går det segt.
Nu önskar jag bara att jag ska finna orken till att städa på mitt rum så jag kan få göra om lite. Bosätta mig igen.
Suck och, suck.
Vad gör ni kära läsare? Hur ser era liv ut? Vad är bra och vad är mindre bra? Berätta kära ni.