Här är din ändhållplats

Jag längtar så otroligt mycket efter att få resa. Missförstå mig dock rätt, jag vill inte komma bort, jag vill komma hem.
Jag är en människa som otroligt lätt känner mig hemma på olika platser, hittills känner jag mig hemma i lägenheten, hemma hos mina föräldrar, hemma hos Maja, Umeå i största allmänhet, Prag, långfärdsbussar och börjar göra mig hemmastadd hos Erik också. Jag kan mycket väl glömt någon plats men påståendet kvarstår, detta är alla platser där jag känner mig permanent hemma och så fort jag reser så skapar jag mig nya hem. Hotellet, vandrarhemmet, lägenheten eller campingen blir det jag kallar för hemma och jag känner mig också hemma på de platserna. Får jag liksom ha med mig en resväska med mina förnödenheter och jag får sova där så kommer jag att så småningom känna mig hemma.
Varför räcker det inte då bara med att stanna på en plats för att känna mig hemma?
Det kanske kommer att göra det i framtiden, men som det är nu så är det ett sätt för mig att få testa uppleva ett annat liv. Förstår ni hur jag menar?
När jag reser så kan jag testa att bosätta mig på en annan plats, testa att leva det livet jag skulle leva i den staden och få uppleva de drömmar jag drömmer om utan att egentligen behöva flytta någonstans. Jag tappar alla orden och får inte fram någonting vettigt, jag lyckas inte beskriva det. Jag har ingen aning om ni alls förstår vad jag menar. Suck.