På tal om föreläsningen

Så, nu. Jag har föreläst klart. Och överreagerat på en vän som inte alls menade någonting illa för att jag var så skör nu efter. Men det kändes bra. Det gick bra.
Jag har återigen föreläst om Depression och Bemötande på de Halvt Dolda Handikappens läger nere i Stockholm.
Det kändes bra. Det gick bra. Massa människor grät. Kramkalas efteråt som alltid, det är så himla skönt och mysigt att alla verkar uppskatta det så himla mycket.
Fantastiska vackra människor - er har jag att tacka mitt liv för.



En vacker skäggig man, för att alla mår bra av skäggiga män.