Det är mitt i natten och jag tänker för mycket.

Precis slagit mitt rekord i Temple Run, 27 276 meter, oh yeah.

I övrigt så har jag seriösa tankar på att flytta hem till pappa, nu när han fått en lägenhet i Hagsätra. jag vet, långt ifrån alla mina vänner och min pojkvän men jag bor hemma i minst ett år till och jag är så trött på att flytta fram och tillbaka överallt. Jag vill ha något stabilt och säkert där jag kan andas och där jag kan ta en paus. Det enda som hindrar mig är att jag har mina råttor här hos mamma, och kan inte flytta på dem, men det är alltså mitt enda hinder. Jag är alltså redo att flytta hem på heltid till min känslomässigt avtrubbade far som dessutom är ett as bara för att jag är så trött på min överbeskyddande mor som tror att jag kommer dö om jag lämnar huset. Farsan är ändå aldrig hemma och jag älskar att vara ensam. Det kan vara mitt sätt att lära mig leva själv så jag ser inget fel med det.

Men jag vill inte lämna mina råttor.

FIRST WORLDS PROBLEMS I KNOOOOOOW.
men ändå, ångest.