33 år. Bor i Falun, Dalarnas län. Är offline
YValentin har inte lagt till några event än.
Fick samtalet från mitt ena sjukhus idag och dom ville prata om operationen osv och jag har haft dåliga veckor och detta ökade ångesten lite. Min livmoder har bråkat med mig i flera veckor och varit svullen och krampar i några veckor tillochfrån och det är jävligt oskönt! Jag hatar mitt liv och ser inte så mycket mening med det! Operationen enligt vad dom sa ska ske någon gång under september. På måndag ska jag till psyk också! Mitt liv är verkligen verkligen sämst!
"Vi orkar inte med dig längre" okej. Inte jag heller! Mitt liv suger och jag har inga drömmar eller ambitioner för dom kvävdes direkt när jag kom tillbaka hit igen.
jag är trött. Fick frågan "vad vill du göra med ditt liv? Vad har du för framtidsplaner?" Och alltså jag typ haha Who the fuck knows! Well well..
Igår för första gången på länge sa jag orden jag inte klarat av att säga högt, brukar alltid vara 'den tiden' 'den händelsen' osv. Men igår slog det till och jag kunde säga orden "utan den där personen hade jag varit död idag". Klumpen i halsen jag inte ens vetat om släpptes från magen! Tänk vad långt jag kommit, titta på mig nu! Läget är inte bra men jag hoppas på det bästa! 2013-2017 är inte speciellt lång tid men det blir bättre! Februari 2018 markerar jag 5 år vid liv!
Jag har levt nu i 4,5 år! Första gången någonting har varit mitt! Jag må ha levt i några år nu men har förlorat allt jag hade innan februari 2013, vänner som lämnade mig på grund av att jag inte ville leva längre. Men jag gråter inte för det, ni ville inte ha mig och jag vill inte ha er!
Jag är en suicide survivor och jag lever ännu!
Life is not so good! Allt är grått just nu! Jag försöker hålla mig uppe men jag faller djupare och djupare! Maten smakar inte längre!
Behöver verkligen ett eget boende och ett jobb. Blir verkligen kvävd av min pappa. Jag mår sämre och sämre för varje dag som går, mina föräldrar åker iväg i ca 1 v och det ska bli så skönt!
2 panikattacker inom 5 h. Jag kräks för att jag är så stressad, tack som fan till Linda som är den enda som verkar bry sig atm, sätter en katt i knät på mig och drar igång kassa filmer! Vet inte vad jag skulle gjort om du inte funnits till hans atm! Tack!
Proverna som jag tog för ca en månad sen var inte bra, så nu ska dom ta bort ännu en bit för att undersöka ifall cellerförändringen är borta samt kolla om det är livmoderhalscancer.. wow det var en rolig nyhet kan jag ju säga, och strax efter det fick jag "du borde redan haft ett jobb vid det här laget!" "Du är lat, varför är du så ledsen hela tiden"... well I fucking wonder why
Kan min hälsa sluta fucka med mig?! Mentalt förbereder mig för en operation. Samtidigt som jag ska försöka skaffa ett jobb, SAMTIDIGT som jag ska vänta på att psyk ska få remissen från psyk i staden jag precis flyttade ifrån! Allt detta på en och samma gång! Jag hatar mitt liv så mycket atm! Skitliv
Idag är en galet svår dag, min kropp är inte min. Tog en dusch tidigare och samtidigt som jag älskar att vara ren så hatar jag duschar/bad extremt mycket då jag hatar att vara avklädd. Fucking lady parts som inte borde vara där (idag), har jag sagt hur mycket jag hatar dessa delar? Jävligt mycket, ibland. Kollade mig i spegeln när jag klev ur duschen, grät för att jag hade bröst. Länge sedan jag reagerade så starkt på detta. Vill bara känna mig normal, inte som Om jag aldrig kommer få en lugn stund.
Hej, jag lever med bipolär sjukdom samtidigt den där jävla gender dysphorian! Jag spenderar fler timmar med att gråta över att jag har bröst än allt annat i vardagen. Fuck it
Legat risig hela påsken och det ser inte ut som om det ska lätta upp! :( ögonen är inte riktigt med mig, när jag vaknade var det som om ett filter låg över ögonen.. allt var kornigt och ur fokus, är lite bättre nu men jävlar när man står på Ica och ska knappa in sin jävla kod... oskönt som fan!