Skriva dikter mitt i natten

Jag är trött på att behöva gråta,
Jag vill inte behöva fortsatta låta.
Mitt ansikte skall man kunna smycka,
Med ett sött leende kan man tycka.
Varför är det så svårt för mig?
Det tycks ju komma naturligt för dig.
Jag vill ju bara kunna mysa,
Vill inte med min ensamhet hela tiden lysa.
Jag är tydligen av fel sort,
Ty att vandra i helvetet föll på min lott.
Nu vill alla känslor ut,
Fan orken börjar ta slut.
Jag ser livet passera,
Men vad skall jag göra, jag orkar inte mera.
Natten är vacker,
Och jag, jag försöker vara tapper.
Jag skall försöka resa mig,
Och för alla idioter bevisa att jag är starkare utan dig