Bloggutmaning dag 2

Dag 1 – en nytagen bild på dig + fakta om dig själv
Dag 2 – skriv brev, fota det, och skicka till någon
Dag 3 –10 dödssynder
Dag 4 – tanken bakom ditt bloggnamn
Dag 5 –något du längtar efter
Dag 6 – favorit superhjälten och varför
Dag 7 – en bild på någon/något som har störst inverkan på dig
Dag 8 – mål på kort sikt för denna månad och varför
Dag 9 – det här upprör dig
Dag 10 – låtar du lyssnar på när du är glad, ledsen, uttråkad, sur, förbannad
Dag 11 – en bild från en tid du saknar
Dag 12 – varför började du blogga?
Dag 13 – en bild på ditt rum
Dag 14 – en bild på dig och din familj
Dag 15 – om du satt i regeringen
Dag 16 – en gammal bild på dig själv
Dag 17 – någon du skulle vilja byta liv med för en dag och varför
Dag 18 – planer/drömmar/mål
Dag 19 – smeknamn du har, och varför du har dom
Dag 20 – ett pinsamt minne
Dag 21- din tro
Dag 22 – vad gör dig annorlunda till skillnad från andra
Dag 23 – vad är sann vänskap
Dag 24 – ditt badrumsskåp
Dag 25 – vad man hittar i din handväska
Dag 26 – värsta dagen i ditt liv
Dag 27 – din första vän
Dag 28 – en bild på dig förra året och en från nu – hur har du förändrats sedan dess?
Dag 29 – vad har du lärt dig denna månad
Dag 30 – dina goda egenskaper

Vem skriver brev nuförtiden vafan?! :O
svaret på den frågan är ingen, så jag skriver ett brev till en här i bloggen.

Hej pappa, jag vet att du aldrig kommer kunna stå bredvid mig och läsa detta men jag vet att du kan se det ändå.
Nu är det nio år sedan du lämnade oss, ord kan verkligen inte beskriva hur mycket jag saknar dig.
Att se dig ligga där, kall, helt vit i ansiktet och med blod rinnandes ner för dig kind var det värsta jag varit med om i hela mitt liv.
När du dog så tappa jag lusten att leva, jag ville bara bort, jag ville till dig igen.
Varje dag väntar jag på att du ska komma tillbaka även fast jag vet att det är omöjligt.
Du har alltid varit och kommer alltid att vara den som betyder mest för mig och jag vill att du ska veta att jag älskar dig mer än något annat, jag skulle ge mitt liv för dig om det var vad som krävdes för att du skulle få leva igen.
Jag vet att jag har tagit fel beslut den senaste och jag vet att jag säkert har gjort dig besviken men jag ber dig på mina bara knän att du ska förlåta mig och jag hoppas att du fortfarande älskar mig när v ses igen på andra sidan.
Jag älskar dig, glöm aldrig det<3