Nytt hem åt en stackars katt

Här är ett utdrag utav vad MyakiSama skre vpå sin Dayviews inatt, jag tänkte jag skulle quota den, eftersom det passar bra med vad jag vill ha fram här med:

" Alltså, jag har i flera år velat ha en katt som denna. En somali svartsilver. Mina föräldrar födde upp somalikatter när jag var yngre (den sista kullen var född runt 2000-2001, minns inte exakt) och jag har alltid älskat dessa underbara och livliga charmörer, dock i färgerna viltfärg och sorrel. Svartsilver är då en silvervariant av viltfärg, och är tyvärr mycket ovanlig i Sverige, men å så vacker. Som en liten diamant bland alla andra vackra ädelstenar.
I december satt jag och Tess och titta efter dessa katter på olika hemsidor bland svenska och norska uppfödare. De flesta sidor som var svenska och hade just denna färgen, som varit min dröm sedan jag var liten, var dock väldigt dåligt uppdaterade de senaste åren. Men trotts detta tog vi en chansning och skrev i gästboken på en uppfödares sida. För man kan inte få mer än ett nej, och i värsta fall kan man ju fråga om tips på kontakter till andra som kanske har dessa katter.
Idag fick vi ett svar. Kvinnan höll inte längre på med sin uppfödning och skrev att hon förstod att vi antagligen söker en kattunge. Men hon berättade om en lite äldre katt, en hona på sju år som söker ett hem. Denna lilla flicka hade kommit från hennes uppfödning, blivit såld till ett hem, och sedan såld till ett andra hem. Och efter det hamnat ute på gatan (utslängd stod det i mailet vi fick), och senare upphittad i ett dåligt skick. Mager, fäller päls och dålig i magen. Tydligen ha de två senaste åren varit väldigt dåliga för henne. Då upphittaren inte kan behålla henne så ska hon flytta när hon blivit frisk nog, och vi har tydligen möjligheten att köpa henne.
Jag hoppas, men hon bor nere i Skåne, så det är ju en lång bit att resa för att få henne hit upp. Känns som att jag har hundra frågor om henne just nu, men inget spelar någon roll, för hon är en liten dröm. Har suttit och tittat på bebisbilder i timmar och är gråtfärdig av tanken på att någon kunde överge en sådan vacker liten varelse.
På bilden ovan är hon 12 veckor gammal. Jag vet inte hur hon ser ut nu, mager och sjuk. Men det bryr jag mig inte om, vill bara kunna få ge henne ett tryggt hem med massor av kärlek och gos och lek. Svarade såklart på mailet och berättade om Star, så kommer hon hit skulle hon aldrig behöva vara ensam. "



Så nu sitter vi och väntar på mail ifrån uppfödaren, och vi hoppas att det inte tar för lång tid! Det är jobbigt att föreställa sig att en sådan liten tös har hamnat så fel i livet, och inte har någon som älskar henne.