Staalins blogg



29 år. Bor i Halmstad, Hallands län. Är offline

Staalin

Senaste inläggen

Morgondagen inställd.
19 augusti 2017 kl. 18:54
Tomhet.
18 augusti 2017 kl. 00:48
Att finna bekräftelse.
17 augusti 2017 kl. 19:39
Happ.
16 augusti 2017 kl. 21:36
Skitliv.
16 augusti 2017 kl. 01:45
Äh.
14 augusti 2017 kl. 04:09
Något.
9 augusti 2017 kl. 00:52
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: Lex Civilstatus: Ensam
Läggning: Inte valt
Intresse: Politik
Bor: Själv
Politik: Kommunist
Dricker: Öl
Musikstil: Annat
Klädstil: Band-kläder
Medlem sedan: 2013-06-23

Morgondagen inställd.

Allt är för mycket. Kommer inte få CSN första månaden för att dom inte fattar att jag är utskriven från försäkringskassan.
Vilket resulterar att jag kommer vara pank i en månad.

Sen att jag är självdestruktiv och deprimerad gör ju saker så mycket bättre.

Och nervös inför morgondagen. Då jag vet redan nu att jag kommer vilja blåsa skallen av mig när jag kommer hem.
Kommer inte kunna sova vilket fall. Så får ta ritalin för att hålla mig alert under det hela.

Sen har jag bara ätit två mackor på snart två dygn. Kan knappt äta utan få spykänslan och ångest.
Allting går verkligen åt helvete på en och samma gång den här veckan. Och detta kommer fortsätta, är jag övertygad om.


Om jag inte får en impuls att bara ta livet av mig eller så. Men det återstår att se.



Tomhet.

Känner mig som ett tomt skal. Vet inte hur jag ska hantera allt eller göra.

Jag vill ha hopp över att allt kan bli som vanligt igen. Men att acceptera faktumet att det aldrig blir av är så jävla smärtfullt

Jag skäms över mig själv för jag faller ihop flera gånger i fosterställning och lipar, sen att mitt självdestruktiva har börjat krypa upp på mig igen.
Det känns skönt att kunna skada mig som jag alltid gjort, men känner mig som en hemsk människa för att jag gör det.
Och när jag känner mig hemsk över det så blir jag bara mer ledsen och sen blir det en ond cirkel.

Drömmer också mardrömmar när jag såväl sover. Kan vakna upp till två gånger på natt/morgon av att jag kallsvettas och skakar. Drömmer alltid att jag faller från höga byggnader. Ibland snubblar jag, ibland knuffar någon ner mig.

Men ja. Jag vill verkligen inte leva som jag gör nu.

(Länkar ingen låt, fuck you)



Att finna bekräftelse.

Jag önskar egentligen mest i nuläget att känna mig bekräftad och viktig för människor.
På senare tid känns det bara som att jag inte ens kan bekräfta mig själv pga människors syn på mig.

Många säger att jag måste lära mig älska mig själv, men jag kan inte sätta mig just i en situation där jag kan finna ett positivt tycke om mig själv.
Känns inte rätt. Hur kan människor finna bekräftelse för sig själv när omgivningen inte ens uppskattar en?

Kommer inte kunna sätta mig själv i den situationen då det känns ologiskt och absurt.

Låt för er som inte pallar bry er/läsa:



Happ.

Där var det över. Vet inte hur jag ska reagera eller hur jag ska hantera detta alls.
Vet inte hur länge jag kommer må såhär. Men jag är redo på en hardcore depression likt något jag inte haft på länge.

Finns egentligen mycket mer jag önskar jag kunde skriva av mig på, men mycket är ganska djupt och hemskheter. Så känns kontraproduktivt

Några saker får nog förbli isolerade i min skalle.

(((Oj, musik)))



Skitliv.

Inget känns rätt, inget är rätt.

Önskar lite att någon kunde skjuta mig eller något.

Delar en låt för det känns obligatoriskt:



Äh.

Känt mig helt impulsiv idag och haft mycket tankar över hur jag ska göra med min framtid.
Min största tanke är att bara skita i allt eller sätta ner foten, typ. För jag ser verkligen inte mycket till bättring.

Asså, har inte mått såhär sedan ett halvår tillbaka nu. Och orkar verkligen inte ha en episod där jag bara sitter och tar all skit.
Men i mitt fall så får jag bita i det sura äpplet, vilket kan resultera i att jag får det mycket värre för mig själv.

Har verkligen ingen aning om vad jag ska eller kan göra. Vågar inte prata med människor eller söka hjälp.

Kommer bli en sömnlös natt igen där jag bryts ner av ångest och rädsla.



Något.

Försöker skriva av mig här. Då det känns lamt att göra det på andra sociala medier och sen att jag inte vill störa folk, typ.

Men ja, har haft rå depression och ångest i 3 dagar nu. Var ett par månader sedan jag kände såhär.
Mest över att jag känner att jag bara stör individer med min existens eller att jag inte spelar roll för någon riktigt.
Känner mig otillräcklig och att människor skulle bara klara sig finfint utan mig då alla har andra och bättre människor.

Så, med det vill jag egentligen bara isolera mig här på mitt rum. Så jag slipper störa folk med min existens.

Och eftersom jag mår som jag gör så vill nog folk slippa mig ändå. Så även om jag hade fel från början med min tanke, så är det säkerligen så nu.

Egentligen vill jag motivera människor att bara lämna mig och glömma bort mig typ. Känns optimalt.