Ovetande.

Snart ska man åka,åka till mannen som har gjort mina senaste månader till ett liv med helvete. Jag vet vad jag ska fråga honom. Exakt vad jag ska fråga. Nervositeten växer inom mig och jag känner rädsla. Jag vet inget om vad som ska hända. Jag känner oron igen och paniken som jag kände för några år sedan. Nu gäller det. Om bara en timme åker man och sen sitter man där framför honom och ska få kolla in i dem där förtrollade ögonen. Nu börjar ett nytt liv.