- R.I.P

Jag bara gråter, gråter och gråter.
Jag försöker att hålla tillbaka tårarna. Men när väl natten kommer och jag ligger där ensam i sängen brister jag ut i gråt. Jag gråter tills jag somnar. och vaknar upp med blöta kinder.

Jag känner skuld. Även om jag vet att jag inte borde.
Men det är så svårt att inte göra det. Jag vet mycket väl hur det har varit i de tidigare åren. Hur du har behandlat mig. Men jag känner ändå skuld. Skuld över att jag såg i dina ögon detta lidande. Hur du på ditt sätt försökte be om förlåtelse, men ändå avvisade jag dig. Jag känner skuld över att jag inte besökte dig så ofta. Jag känner skuld att jag aldrig talade om för dig, hur mycket jag älskar dig.


Sista samtalet med dig var dagen innan min födelsedag.
Sista samtalet då du sade att jag skulle ta hand om mig och sade att du var stolt över mig.