Läser du detta?

Personen som jag vill rikta detta till, kommer förmodligen inte ens att läsa igenom det! 

Men skriver iallafall vad jag vill ha skrivet!

Jag vet inte hur jag ska börja men kan inte tänka på dig utan att få ett leende på läpparna som snabbt försvinner på grund av det faktum att jag vet att du inte vill ha med mig att göra. Vi skrev oavbrutet dagarna i ända, morgon till kväll och en dag skrev du bra en mening, ett fåtal ord. De orden fick mig att gå från en lycklig människa till att bara vilja sätta mig på tåget upp till dig för att hålla om dig säga att allt skulle bli bra, hade kunnat göra allt för dig! Hade kunnat gå genom eld för att få va med dig! Jag har suttit uppe i dagar och tänkt på dig.
Tänker på dig hela tiden vissa dagar mer än andra men tanken på att du kanske inte mår bra eller att du kanske till och med inte finns kvar får mig att vilja försäkra mig om att du verkligen finns kvar! 
En dag så kommer jag att stå utanför din dörr och knacka på, stå utanför och vänta på att du ska öppna, jag skulle se dig i ögonen och säga "vad var det jag sa, jag är här för dig" 
Vill att du förstår att du betyder mycket varesig du vill eller inte!