Ramonas blogg

Det är inte lätt när det är svårt.

Är det någon som har tips på hur man slutar övertänka saker? :')
För jag vet då fan inte hur man gör!

EC är så dött. Vet inte ens vad jag gör här, haha. Kanske borde ta bort eller bara logga ut 😎 IDK.

Har haft sån stress pga pengar, levt på pasta och vatten i flera dagar lol. Och nu när jag väl fick pengar så tappade jag suget på ALLT 🥲 Inte ens varit på affären och köpt läsk 😅 Aja. Gör la inget.

Jag gillar inte att vara en övertänkare. Jag inbillar mig att han inte tycker om mig längre, ungefär var och varannan dag. Även fast fallet inte är så. Minsta avvikelse reagerar jag på, även om det kanske inte är en avvikelse egentligen, men min hjärna intalar mig att det är det. Han är så bra på så många vis, omtänksam, varm, genuin, något avstängd kanske när det kommer till hans tankar etc, men vad fan, det släpper väl till slut. Han gör mina dagar så mycket bättre, mer än nån annan nånsin lyckats med. (Förutom när jag övertänker men det är ju min hjärna det är fel på🫩). Han får mig att skratta. Han är min höjdpunkt på dagen.

Jag har länge varit rädd för att känna nånting för någon. Och jag har hållt mig ifrån det, sen dök han upp som gubben i lådan. Och ingen är gladare än jag för det 🥹

Jag är så otaggad på livet just nu, men det blir så ibland tänker jag. Pissiga dagar och stackars doggelito mage har hoppat från en bro 💩 Förhoppningsvis blir det bättre snart. Meeeeen solen skiner i alla fall, så snart är det dags att klä på sig och traska ut, få kite D-vitamin i det fula plytet 🥴 Aja.

Det påstår sig vara alla ♥ dag.
Men i själva verket är det en riktig skitdag, to be honest. Jag vill dra
täcket över huvudet och inte existera men jag får väl sitta här framför
datorn och sörpla öl istället.

Finns det fler fotointresserade här?

ramonalindeman ---> ig

Det är ju nu det börjar bli lite sådär jobbigt, man börjar längta efter personen, man blir liksom
lite deprimerad :') Gör inte saken att människan bor typ.. aslångt ifrån mig. Aja.

Var hos psykologen för andra gången idag, jag börjar få mer och mer ångest över den här processen,
jag vill bara ge upp, men det kan jag ju inte göra nu :')

Kan heller inte sluta tänka på hur mycket jag tycker om den här mannen alltså. Samtidigt är jag sådär
fjantigt skraj. Men ah, han är så fin ♥

Alltså ja, jag har fan inget vettigt och säga ärligt talat. Men jag tänker att det blir så ibland.
Dagarna går, jag är trött, ser inte fram emot psykologen på tisdag, laddar mina batterier
inför imorgon. Min hyresvärd fick den briljanta iden att gå till 20 av hans hyresgäster och
informera om ett erbjudande angående vårt fiber, mmm nice. Aja. Får betalt B)