Ramonas blogg

Kontraktet är påskrivet och klart, nu saknas det bara några nycklar! :')
Verkar som att flytten blir någon gång runt den 16e maj.
Herregud så verkligt allt börjar bli!

Jag har reflekterat.

Alla beslut jag tagit, och mitt nuvarande mindset, det är då fan inte jag. Det är inte jag som bestämde mig för att flytta, och det är inte jag som ändå mår hyfsat okej just nu. Allt är medicinernas fel 😂 Jag tror starkt på att det är dom som gjorde att jag hastigt och lustigt bestämde mig för att dra. För jag vet hur jag är utan dom. Helt jävla slutkörd, orkar absolut ingenting och vill bara ligga i soffan och mögla.

Jag kommer nog aldrig kunna leva utan dom, men då får det fan vara så. Om jag får mer ork till att göra saker som jag normalt sett aldrig hade pallat så kan jag leva med det. Utan problem.

I två-tre dagar har jag packat. Vet inte vad mer jag ska göra just nu, men jag kommer nog på något till slut. 😂 Jag sitter i soffläge och ser mig omkring, men hjärnan står still. Alltså jag kan ta en paus mitt i allt, inte så att jag ska flytta imorgon. Det är ju mer än en månad kvar 🥲 Jaja. Jag har i alla fall lyckats bli av med lite skit som jag inte behöver och får plats med, sålde lite möbler och dekoration. Ska försöka hitta mer skit så jag slipper släpa på saker, jag kommer ju bo 2 minuter från second hand så behöver jag något så är det problemet löst 😎

Människor är inte bra. Dom gör mig ledsen och besviken. Man börjar ifrågasätta sig själv om vad man gör för fel för att förtjäna deras oattraktiva beteende, och börjar klanka ner på sig själv. Näe, jag orkar inte.

Jag började packa flyttlådor, och insåg hur sentimentalt allt blev.
Jag har bott här i lite över 14 år... alla minnen, allt som hänt, både bra och dåligt..
Jag börjar ifrågasätta mig själv vad jag håller på med. Nej jag har inte ångrat mig,
men allt blev så verkligt nu.
Herregud.

Jag är såååå redo för ett nytt kapitel i mitt liv. Man har suttit fast i förordet så jävla länge
så nu är det slut med det, dags och vända blad så att säga.

För övrigt är jag hungrig, IGEN. Jag gör fan inget annat än och äter :')

En har ju lite panik över sin kropp så överväger att köra ett andra pass för dagen.
Men jag har inte bestämt mig än. Körde ett imorse, HALV 9, kan ni fatta. Det kan inte
jag i alla fall. Lol.
Eller om jag bara ska ta en dusch och köra ett hårdare pass imorgon.

Min sömncykel är lika trasig som mina byxor i skrevet :')
Att vara trött men ändå veta att man inte kommer kunna somna känns lite lagom skevt.
Jag tänker att få sova som en normal människa inte är så mycket begärt ändå.

Och det enda sömnmedlet som fungerar vill läkaren inte skriva ut bara för att det
klassas som knark.

Oh well.

Ställde mig på vågen härommorgonen och fick panik, så nu har jag bestämt mig på riktigt
för att komma i form och gå ner i vikt. Så här sitter man med träningsvärk i både ben, mage
och armar :)

Hur slutar man investera i människor? Eller snarare, hur lär man sig att investera i rätt människor?
Eller får man leva i någon slags rysk roulette och hoppas på det bästa?

Man kanske skulle läsa på lite om psykologi..

Vädret har varit lika stormigt som min själ, fullständig kaos. Trodde jag skulle lyfta från marken och fastna i ett träd.

Min helg har bestått av absolut ingenting. Druckit öl, typ. Det värsta med högtider måste väl ändå vara att inte ha någon familj kvar. Igår ville jag bokstavligen bara kola vippen. Så mycket pissiga tankar och känslor över att jag inte har mina närmsta kvar i livet.

Vad har jag gjort för att förtjäna detta?! 🥲 orkar inte.