Riktigt namn:
Sparvhök Ärkemagikern Civilstatus:
Förlovad
Läggning:
Straight
Intresse:
Hästar
Bor:
Med någon
Politik:
Höger
Dricker:
Läsk
Musikstil:
J-rock
Klädstil:
Preppy
Medlem sedan:
2008-08-18
Folk som inte fattar Borderline
Typexempel;
"Hur går det i skolan då?"
"Jag går inte i skolan" "Har du hoppat av?"
"Kan man väl säga, ja..." "Varför det?"
"För att det inte fungerade för mig." "Varför bytte du inte skola?"
"För det funkar inte så. Dels den sociala biten som ställer sig ivägen och dels får jag inte saker gjort." "Men det är ju bara att bestämma sig och få sakerna ur vägen och skita i folk runt omkring =)"
"Nä, det funkar inte så för mig." "Jag vet att du är stark bara o bita ihop sista året ju ^^"
"MM visst, ska bara orka leva först." "Vaddå du verkar ju må bra"
"Jag har borderline. Ja, jag mår bra idag. Vissa dagar mår jag mindre bra, så att säga." "Fast alla har ju bra o dåliga dagar XD"
"Så alla har dagar då allting bara är totalt svart och man planerar hur man ska ta livet av sig?" "Vrf vill du ta livet av dig? Du har det ju bra :S"
"För att jag känner så ibland." "Ja, men det måste ju finnas en anledning liksom vad mår du dåligt över????"
Tror flera av er kan känna igen er i detta. Vart med om denna typ av konversation mååånga gånger. :) Finns nog inget som går en mer på nerverna asså.
Sen min fd. kompis fick diagnosen borderline har hon trott att hon kan göra allt som går att göra för hon har ju borderline. Sjukdomen har även blivit en syndabock för allt dåligt hon gör, det är ju inte hon det är borderline som gjorde det... Säg mig är det så när man har borderline för jag har ta mig fan ingen aning?
Jag tror du missuppfattar henne. Allting går ju inte att skylla på defekten med de facto är att man har otroligt mycket svårare att hantera vissa situationer och känslor som Borderliner. Man tar t ex allting som personlig kritik, detta är många som tror att man gör för att kunna vara en fitta och skylla på diagnosen. Man har en undermedveten instinkt att få andra att få dåligt samvete men egentligen vill man bara bli älskad, för en Borderliners undermedvetna logik är "om hen tycker synd om mig så bekräftar det att jag syns och finns och hen kanske inte lämnar mig". Man vet själv att det är inte vettigt, men det går inte att hindra beteendet utan att få terapeutisk och farmaceutisk hjälp. Det värsta att få höra är "du bara skyller på din diagnos", för det ger dubbla emotionella motgångar och det är just sånt en Borderliner inte kan hantera. Man gör "fel", blir tillsagd, försöker ursäkta sig med sin sjukdom och att man har svårt, blir anklagad, man tappar därmed förtroende för omgivningen och så går spiralen nedåt tills man hamnar i apatia eller tar livet av sig, i princip. Därför är det jätteviktigt att man får hjälp tidigt och att närstående försöker att ha överseende, även om det är SKITSVÅRT. Hoppas det hjälpte dig!
hmm läste lite kommentarer.. Hur vet man om någon är stark eller svag. man kan tycka att någon är stark för en eller annan anledning men det går inte att påstå att man VET något om folk med en son vag beskrivning som stark. för det är så relativt. vad jag tycker är att vara stark skiljer sig nog från vad du tycker är att vara stark. det är irriterande med tanke på att uppfattningen är så olika och men får olika första tankar över ordet.
någon säger att dom har si eller så psykisgt problem.
Ella: Jaha, oki vad innebär det igentligen?
person: dehär och de här.
Ella.: jaha, hur vill du att jag ska vara mot dig när du mår skit. (inte särskilt tackfull av mig)
person: så här och så här eller (beroende på psykisk "sjukdom") inte göra så här och så här.
Ella: jaha, oki då ska jag göra mitt bästa för att minnas det. (har inte de bästa minnet XD)
Ella: ska vi äta eller fika? jag är sugen på kaffe.
Tror aldrig jag mött så korkade personer faktiskt, men så är det ju rätt uppenbart att jag mår pissigt i och med år av tvångsvård på olika behandlingshem och dylikt, samt alkoholberoende. Men ja, idioter möter man ju ändå, som tror att det bara är att "rycka upp sig", eller som ser ner på en. Mött många som tror att folk med borderline enbart är sviniga monster som är okapabla till att öht älska, men försöker ignorera alla som inte tänker längre än näsan räcker (med varierande resultat).
Ofta inte?! Om man säger att man fått tvångsvård så tror ju folk att man är schizofren. Allt eller inget, liksom. Och ja, det finns några olika sorters människor. De som inte känner till Borderline och tror att man kan "rycka upp sig", de som vet vad det är och förstår (oftast haft erfarenhet av familjemedlemmar eller dyl. som har BPD) och de som tror att Borderline är någon sorts psykopati och att man helt saknar empati och bara är ute efter bekräftelse för att synas. Det är en total missuppfattning. Borderlinepersoner kan inte urskilja GRÄNSEN mellan att ha en sund relation, att bli toffla för eller att bli totalt ignorerad och utnyttjad. Det känns alltid som det tredje, liksom. För man kan inte tolka när folk ljuger eller inte, se vad som är sunt förnuft och är misstänksam och rädd att bli lämnad _HELA TIDEN_.
Liksom grundanledningen till att man slutar lägga ner tid och energi på att förklara sitt liv för människor, så får de tro att man är precis hur lat och dum i huvudet de vill till slut.
JA. Mitt absolut största sociala problem är att folk saknar förmågan att förstå vad mina problem innebär.
Mina problem är inte att jag failade skolan, att jag har kickat viktiga personer ur mitt liv, att min mamma har övergett mig, att jag är arbetslös. Varenda en av de olika saker är SYMPTOM.
"Varför mår du dåligt ens?"
- För att det inte går två dagar utan att mitt humör svajar mellan dödsönskningar och lyckotårar.
"Jamen varför?"
- För att det är slitsamt och är ett ganska stort problem om man ska passa in i samhället och kunna uppehålla en skolgång eller ett arbete.
"Men du är ju stark, jobba hårdare bara. :("
- Som om jag inte redan anstränger mig till fullo. Hade jag inte gjort det hade jag sagt hejdå och hoppat från Västerbron för flera år sedan. Du ser inte mina ansträngningar för att dina problem inte liknar mina, och du uppenbarligen inte kan sträcka dig utanför dina egna gränser för förståelse.
Detta. Det blir som en annan dimension för dem, som de inte förmår att föreställa sig. De tror att det är ungefär som när de själva mår dåligt, för de kan inte se nyansen mellan att vara ett svältande barn i Afrika och att vara halvwealthy svensk med hel familj och ändå ha ångest. De fattar inte att problemen sitter i själen och anden, inte på utsidan. Inte på kroppen, inte i omgivningen och inte i pengarna eller kärleken eller några yttre omständigheter. Det är som inre blödningar som sitter så långt inne att de inte syns på några röntgenplåtar.
ALLTSÅ OMG JA
just det där "jag vet att du är stark" - ah okej, bra, bara för att du som inte har en aning om hur dåligt jag kan må tror det så är det säkert så =))))
och bara för att borderline inte är så uppenbart så är det inte lätt att leva med liksom
Ja, vad fan ska man säga? "Tack då vet jag att jag är stark vad bra då orkar jag säkert ta tag i mitt liv nu när någon har upplyst mig om detta gyllene faktum."
Så när de fått höra att man legat på psyk eller FAKTISKT FÖRSÖKT TA LIVET AV SIG så ba "men gumman <3 du kan alltid bara ringa mig när du mår dåligt, det vet du <3 finns här" man ba men jag vill inte prata med folk när jag mår dåligt? vill inte se höra eller ens tänka på att folk existerar? så ba "nämen ring mig ändå finns här <333" OK HÖRS PÅ TELEFON NÄR JAG HAR ÅNGEST <3
Folk som inte har någon förståelse för dåligt mående oavsett livssituation är alltid störande.
För ett par år sedan då jag skulle utredas för ADHD hade jag en vikarie som sade åt mig att jag bara låtsades, att ingen kan ha koncentrationssvårigheter och stampade till slut därifrån när jag fortsatte säga emot henne. Senare kom hon fram till mig och sa "det är fult att ljuga om att ha sjukdomar". Ja, för sånt ljuger man absolut om. Kanske ska ljuga om lite gråstarr också. Herrejisses.
Vill döda. Asså, som att man ens skulle FÅ TID FÖR UTREDNING OM DET INTE FANNS ETT PROBLEM HERREGUD. "psykiskt sjuka människor vadå det är bara folk som inte orkar skärpa sig"
Ja alltså jag upplever att typ 90% av befolkningen har denna lack of understanding-abilities och folk kan inte ge sig även fast man förklarat för dem en eller 40 gånger redan. "Fast skit i vad de dära skrynklarna sätter för diagnos på dig. Jag vet att du är stark o kan klara dig o bli framgångsrik =)"
