Officielt f*kt

okej, så min sömncykel eller vad man ska kalla det är nu helt f*cked. Jag sover normalt sätt väldigt dåligt pga något som jag inte är helt säker på, det kan vara på grund av min depression, den stress som finns i mitt liv, eller brist på fysisk närvaro av en person jag tycker om. Men nu så är den inte vara kass, utan helt åt skogen till den grad att jag inte vet vilken dag det är eller om jag ens kan kalla idag för igår eller iförrigår.

Snabb sammanfattning av de senaste dagarna. var vaken till kl 10 på morgonen och skulle hjälpa en kompis flytta kl 14.
Tog en 2 timmar powenap och blir väckt av att kompisen skriver att det inte blir av,
fortsätter sova tills kl 17 och sen går jag ut och matar mina grisar.
sitter framför datorn tills kl 14 nästa dag
sover i 2 timmar och sen sticker till malmö för att träffa en annan kompis.
Han går och lägger sig kl 2:30-ish och jag stannar uppe och har inte sovit än.

Det är inte det att jag inte blir trött, men en del av mig hatar att sova, en annan är envis och vill bevisa för migsjälv att jag inte behöver sömn, en annan sida är arg på mig för att jag inte klarar av att sova och när jag väl gör det så sover jag bort värdefulla timmar när solen är ute. Är det acceptabelt att äta frukost kl 15? eller middag kl 6?