Mållöst svamlande

Blir så jävla trött på mitt eget huvud. Kan vara pigg och glad och positiv ena stunden, och nästa kan jag ligga på golvet med händerna över ögonen, och det behöver inte skilja mer än en halvtimme mellan de två tillfällena, och det kan hända till synes helt utan anledning. Goa grejer, helt enkelt.

Finns folk jag verkligen skulle behöva prata med/träffa, men jag lyckas inte få tillfälle till det och det sliter på mig mentalt. Var är alla som sa att de ville ses? ._.

Phantom edit:
Yeah, var just ute på nattpromenad och besökte en plats som en gång i tiden var väldigt viktig för mig. Mycket har dock hänt sedan dess. Jag skulle offra allt jag äger för att gå tillbaka till den tiden och hindra alla jävla misstag jag gjorde. Men vad fan, det är alldeles för sent nu. Fuck this shit, I'm out.