ingen ser, ingen hör...

Sitter just nu o gråter, vill inte fira en till födelsedag utan att veta att syster kommer så snart...
På måndag ska jag bara lägga mej ner o sova bort hela dagen, vill seriöst inte fylla år en gång
till utan att Jossan ska kunna komma så snart o säga grattis... Vill seriöst inte...
Tänk att hon aldrig mer öppnar sina ögon o att jag aldrig ska kunna få prata med att henne.
Önskar att hon va här just nu o såg allting, såg den svaga o hjälplösa människan som
sitter här o gråter för henne... Kommer ihåg dagen då jag fick reda på att hon va död,
Helt förstörd... Kommer ihåg begravningen, grät så mycket så jag slutade andas. Kan fortfarande
inte förstå att de är sant, de får lixom inte vara de! Seriöst min syster... kommer ihåg min dröm
om att hon kom tillbaka, när jag vaknade o visste att hon inte va hemma igen så ville jag bara
dö... O kommer ihåg tjejen på stationen som jag trodde va hon, när jag visste att de inte va de
så bröt jag ihop o tänkte ''inte min syster'' För min syster får inte vara död... :'(
Saknar dej storasyster, vill till dej nu... :'( <3