syster, kom tillbaka...

Satt nyss o kollade systers gamla blogg, började tänka på allt nu. När minnena kommer så kommer alla tårar. Saknar henne som fan, Tänk hur folk ens kan dö, tänk hur lixom min syster ens kunde! De finns så många frågor jag bara vill ställa henne. Tänk om jag kunde prata med henne o få svar, då skulle allting vara med underlättande. Känns fel att sitta o prata med henne om kvällarna fast hon inte finns längre. Efter hon dog så har jag slutat sovit o nätterna, Fick sömntabletter som inte hjälpte o som fortfarande inte hjälper. Snart är de 1 år sen bästa syster dog, minns allting som igår, dagen då jag fick reda på att hon va borta, veckan då jag va så orolig att något skulle hända o allt. Känns tomt, har inte skrivit till henne på ungefär 1 år. De sista hon skrev till mej va '' vi klarar allt tillsammans syster '' men vi klarade inte allt, för hon lämnade oss alla... Du är bäst syster glöm aldrig de, mina tårar som jag gråter är för de mesta för dej! <3