Dö

Orkar ej livet just nu. Tankar, idiotiska människor, ilska, allt på samma gång. Är trött för att jag kom hem från Gävle idag och ska åka dit imorgon igen, oh happy life. Kul att spela dock.

Någon la upp detta på facebook häromdagen:
"Varför finns det så mycket rädsla och hat när hopp och kärlek är så fantastiskt mycket trevligare?"
Är det så svårt? Jag menar, verkligen?
Hopp och kärlek är väl två av dom främsta sakerna som skapar det jävla hatet och rädslan.

In and out, går och dränker mig själv i badkaret.