Nefruticus blogg

Sänka sänka sänka. Blänka. Kränka. Se mig eller se mig. Bara bara mig mig. För jag är det enda som betyder nåt!

Å de vill du jag skall tro på? Häng dig.

Can you fix me up?
Oh my G*D how it hurts to hear you say me.

Hahaha! Å de trodde du på? Like The Jersy Dev. I am not your Girlfriend. I am just another heroine.

Wakawaka. Waky Taky. Or maybe just another crystal.

Fix me?! Or just another smoke. Fool me! Say me! Aou! Or just another Wolf moon.

Feel me? Say me! Just me. Just another Girlfriend. I know you. I know what you did.

Another Wolf Moon. Another drug. Another gay. Fix me honey, ur sooo sexy. Feel good, feel bad. Just another sexy Girlfriend.

Just your teeth. Show me your teeth. Just another me.

So you can you can you can be another sexy wolf moon. Hey crystal, just another Girlfriend. Oh that is so hot! So another Crystal.

I will fuck another Crystal.

Haha... Jag fattar inte att jag gör det här, men nu är det över. Nu vill jag inte trampa på samma fläck längre. Kanske det har varit så länge, men nu släpper jag taget.

Farväl min lina, jag skall ut och leva de sista smulorna som är mitt liv. Men kan man göra en höna av en fjäder kan man kanske göra ett bröd av mitt liv också.

Om du bara lyssnade på mig. Då skulle jag berätta allt det där som du aldrig kommer att få veta. Jag vet att du inte vill vara ensam men det kryper och krälar under huden och du måste förstå. Förstå att det kommer att göra ont, ondare än plåster i armhålan. Du kommer över det och jag kommer ju vara där igen när det onda gått över.

En dröm om natten är bara en dröm om natten. En dröm om dagen är inget annat än en dagdröm. Det fina är att bara en dröm är en fantastisk tanke. Jag har bara ögonblick med dig, för jag är inte här. Jag drömmer. Det är bara en dröm. Bara ett ögonblick.

[ Hon stod framför honom. Han kände hur det knöt sig någonstans i hjärtat. Han önskade så innerligt att få hålla om henne, känna hennes nätta kropp, tätt intill. Hon mötte hans blick med ett leende. "Snart" han nickade, snart. Han öppnade munnen, som för att säga att han älskade henne.

Hon stod framför honom. Det knöt sig inte i hjärtat och han skulle aldrig få hålla om henne. Det hade varit lättare att glömma.... ]

Alla som någon gång har känt sig utan hållplats. En ensam buss på villovägar. Borta från allt den känner. Inga vänner. Ni har ju alltids mig. Haha.

I morgon skall jag hem. Allt föll ihop lite och jag vill mest bara skita i det men nu är det försent. Nu är det dags att planera så att allt flyter som det skall. När alla skall bråka om det ultimata så är det inte alltid så enkelt att sära på åsikterna. Men nu blir det väl.

Hem och prova rep. Sorgen känns i magen nu. Men jag kanske kan hålla den där en stund till.

Blupp. Nu är jag här igen, nätt och jämt. Lite svårt att hänga med ibland. Får väl ta o söka hjälp.

Nu är jag klar med mitt lärgruppstillfälle och det gick över all förväntan. Jag var nog ganska spänd i början men när det väl började flyta på så gick det rätt fint^^ Min grupp var snäll så jag kunde till slut slappna av såpass att jag kunde undervisa på riktigt.

Men nu är det på tiden att (sova?) ((nej...)) att.. att skriva färdigt mitt brev. Om någon annan vill ha ett brev så är det bara att säga till^^ Nu när jag är pepp på att skriva brev^^

Hej dagen. Jag vet inte vart det gick snett men jag är ganska säker på att det inte var i går. Något säger mig att världen har vandrat och jag bara vandrade med. Det känns inte som att jag står stilla, men det känns inte som att jag hänger med heller. Lite som att gå men ändå vara någon annanstans i sinnet.

Inte för att det spelar någon roll. Att jag skriver osammanhängande och utan mål, men ändå med mening som spelar roll för alla och allt. Nej jag tror inte att det blir bättre, jag tror bara att det spelar roll. Hurvida någon bryr sig eller inte är inte mitt område, det sköter alla andra helt själv.

Gumman i skogen, för länge sedan.
Kanske en vända i vintersmedjan.
Ändå sen barnen var små.
Har livet en stunda i stå.
Kanske kan allting bli annat?
Med alla de minnen hon samlat.
Kosta vad det kosta vill.
Jag stannar nog en stund till.

Den som trodde det var enkelt att ha tur tror fel.

Spyflugorna tänkte nog att de skulle gå säkra för mitt sinne. Men så kom solen. Jag kände ingenting när de slog. Jag sade ingenting när de ropade. Kyla är det enda sättet. Men det är nog vanligare än mig ändå. Såklart är det någon som mår mycket sämre än den jag är. Såklart är det inte synd om någon för alla skall tänka positivt. Hela dagen. Hela livet.

Kära Hubbe.
Nu är jag på djursjukhuset tillsammans med min matte Matilda, bandagerad och omhändertagen. Jag skall berätta hur vi hamnade här.

I dag har det snöat hela dagen och vi har varit med om ett litet äventyr. Först var det jätte kul att busa i snön och alla (förutom Brunte förståss) sprang runt i snön och hade hur roligt som helst, men tillslut var det så mycket snö att vi knappt kunde röra oss längre, så alla gick in i vårt lilla skur för att komma undan snön. Det var väldigt trångt och utanför rasade snöstormen.

Plötsligt hördes ett väldigt brak och så rasade taket in. Fleur och Putte hann ut men sedan spärrades vägen av plank å annat skrot. Kungen slog sitt ben och jag fick en planka över ryggen. Allt var kaos och vi var alla väldigt rädda. Fleur försökte få upp dörren men fick ge upp och gå efter folk.

Snart kom hon tillbaka med vaktmästare Bengt som hummade och brummade. “Vi får nog ringa efter brandkåren här du… Ja det måste vi nog.” Så fick vi vänta, min rygg gjorde fruktansvärt ont och varje gång vinden rev i skjulet knarrade och knakade det farligt mycket.

Efter ca en halvtimme kom det en stor brandbil med kran och allt som skulle hjälpa oss ut, veterinären, Ställmästare Maria och Puttes, Min och Kungens ägare hade också kommit. Alla ville veta vad som hänt och hur illa det var. Så fick man skotta väg fram till skjulet och påbörja räddningsarbetet. Det tog lång tid, men tillslut fick jag och Kungen komma ut. Vi blev transporterade till djursjukhuset. Det sista jag hörde var att Brunte satt fast och att det var riskabelt att få ut honom. Stackars Brunte tänkte jag, för även om han var en sur-gubbe så ville jag ju inte att han skulle sitta fast i ett skjul resten av livet.

När vi kom fram fick jag en spruta med smärtstillande och något lugnande, sedan blev jag röntgad och omplåstrad. Så kom Matilda och hon grät och kramade mig, vi gick till en stor box där jag fick mat (mums, det här kanske inte var så illa ändå J) sedan kom Kungen. Han skulle få åka hem snart men jag får nog bli kvar här en stund till…

Så nu står jag här och känner mig lite orolig inför framtiden men Matilda och hennes mamma är här så det skall nog gå bra. Hoppas Brunte också mår bra..
God Natt Hubbe.

Vissa av er väntar nu kanske på del ett av Ponnun Pennys dagbok och den är på väg. Jag har inte haft tid att skriva färdigt den ännu. Men jag kan säga att det är kalabalik i hej mitt vinterland i alla fall.

Så.... Etik och moral var det ja.. Blir ingen ordning på nåt nu känner jag.

Ponnyn Penny är en liten vit ponny som bor i ett litet stall på landet med fyra andra hästar och nu skall ni få följa hennes dagbok där hon noterar dagens händelser och tankar i den lilla, lila dagboken som hon kallar Hubbe.

Hästar i stallet

Penny
Penny är huvudponnyn i historien och hon är en liten vit ponny med många dagdrömmar och att hitta på bus med sin ponnypolare Putte står alltid på dagsplanen. Hon är en snäll ponny, men ibland drömmer hon sig bort och då vet man aldrig vad hon kan hitta på.

Putte
Putte är en tjock och fläckig shettis, dessutom är han Pennys bästa vän. Han är mycket matglad och tycker bäst om att smita ur hagen och gå på matjakt. Han gillar inte att vara tvungen att vänta på maten, kan inte maten komma till Putte så går Putte till maten. Men han gör allt för sin lilla ryttare och skulle (nästan) aldrig komma på att vara olydig när hon är i närheten.

Von Kung
Även kallad Kungen, är en gyllengul fullblodshäst som tror att han är bäst i världen på allt. Han hatar att förlora och tycker att det är hemskt att vara tvungen att bo i ett litet stall med smutsiga ponnyer. (innerst inne gillar han nog de små ponny-tussarna men det kan han ju inte säga högt)

Brunte
Brunte är en stor, grinig och brun arbetshäst som inte verkar tycka att något ar kul. Han är en ensamvarg och vill inte ha en massa spring i sitt stall.

Fleur
En stadig fjording med smörgul päls och kloka ögon och nog vad man kan kalla diplomaten i stallet. Hon har alltid lösningen på problemen och lyssnar tålamodigt på alla parter när stallkompisarna tjafsar. ¨

Så håll utkik efter Ponnys Pennys Dagbok. Del ett finns snart att läsa här i min blogg.