inte döds intressant

Men är fortfarande i Stockholm....känndes fel att missa de årliga Internationella hopptävlingarna då jag alltid följt dem men aldrig sett dem live, så jag stannar en vecka till vilket gör att jag kommer vara i här i 1 månad....
Min vän som jag bor hos är på sitt jobb till Torsdag, så jag sov bort halva dagen, åkte in till stan, satt mig i nån italienskt restaurang, beställde en Carbonara och ett glas vitt....
Jag är rätt van att vara själv ute och äta...i japan ids jag oftast inte laga mat alls hemma och äter ute jämt. det är ju grymt mycket billigare, sen har man minnen av att sitta sjukt tidigt på morgonen och vänta på någon eller sjukt sent om man så vill. Dessa eviga väntande......ende gånger blir de där 30 minuterna 1 timme, 2 timmar, 3 timmar.....
Mitt liv där var " ensam men aldrig ensam" stilen...
dvs jag gick ut ofta.....fixade till mig, gick ut och såg vart jag hamnade....I guess det är enkelt som tjej att festa för sig själv därborta.....det går ju inte att gå igenom Kabukichou utan att nån nampar en direkt^^;, karaoke, eller nån bar eller nattklubb eller hostclub haha.....
Ibland satt jag bara på en omiai bar, typ gratis för tjejjer att dricka o käka o sjunga karaoke hela natten men kostar för männen att sitta där om de vill snacka med en....
Jag brukade se mycket på live....
ett år så mycket som 103 konserter....ofta följt med att man gick ut efteråt, antingen på uchiage med bandfolk och fans eller på diverse vk barer eller bara ut o käka med alla drös fans som kommer....utländska fans kommer i perioder till vissa spelningar ofta sommar eller jul nyår....så gick man på nåt som man haft mycket kompisar på förr, så träffar man ofta en stor skara och man går någonstanns med dem....
Jag tror i mitt tragiska lilla jag att jag funkar såhär. Kommer alltid vara för mig själv, men när jag väl går utanför dörren gillar jag inte att känna mig ensam... måste säga att Stockholm är precis för litet för att man ska kunna leva så, folk random umgås inte, börjar aldrig en diskussion med någon de inte känner....När jag är uppe i Luleå sitter jag mycket framför datorn, så folk blir van att jag alltid svarar osv....i japan undrar mina föräldrar om jag lever då det tar några veckor mellan att jag ens kollar nåt....helt olika liv...
Nåväl, Gamla stan var himla mysig ikväll, och det var super gott, så jag är nöjd! kanske bra att inte vara helt slut varje dag och ha någon dag man kan slöa framför datorn...^^;

haha jag vet inte ens vad jag skriver....