VI HAR VÅRA ALLA VÅRA PROBLEM.

Varför ska han bete sig så som han gör?
Vi höll ju på att lösas våra tidigare problem.
Det fanns perioder då jag inte klara av att visats med honom.
Men nu, när allt höll på att bli bra.
Så ska han självklart förstöra det.
Min tillit är borta sen han inte kunde fira sin egna sons födelsedag.
Han blir förbannad på mig när jag mår skit.
Säger att jag överdriver allt, att jag är en drama-queen osv.
Jag kunde ha valt rätt gymnasieprogram.
Fast han tvinga mig att välja sam eller natur.
För min dröm skulle jag aldrig få uppleva.
Nej, jag skulle bara misslyckas.
Tack som fan! Nu utbildar jag mig till något jag inte kan få ett jobb för.
Han säger att han visst har stöttat mig med mina mål.
Kan inte direkt påstå det. Speciellt när han säger ''du kommer aldrig lyckas, du är inte kaxig nog med vassa armbågar''.

Han har en dotter som inte äter ost.
Ändå serverar han mat med ost.
Säger att jag bara inbillar mig.
Min mamma äter inte heller ost, inte fan skulle han säga något sådant till henne.

När jag har panikångest.
Då är han som värst.
''Varför kan du inte bli mer social? Varför sitter du bara hemma på helgerna? Du måste bli mer social för fan!'' säger han och nästan klänger över mig.
Hjälper inte direkt.
Eller när han inte ville tillhöra sin familj, bara för att han var förlovad med en ny </3