det här är nu en titel så fuck you bloggen

det är intressant hur min ångest alltid kommer finnas där även om jag idag mår mycket bättre tack vare min medicin
ja jag känner av det fortfarande, hela tiden, men jag lär mig sakta att leva runt det men nu när jag inte haft några panikattacker på länge är det som att min kropp förväntar sig att jag ska få en närsomhelst så jag går på helspänn 24/7 och de senaste nätterna har jag drömt att jag får panikattacker till den grad att jag vaknar av att jag kippar efter andan och jag skakar som ett asplöv what is going on with that

aspen och jag, vi som skakar för minsta lilla