Anti-Bullying + I wish cancer can die
Som titeln lyder, Jag står och kämpar emot!
Nej men, jag har lite planer på att starta denna blogg som en anti-bully blogg, Dels så att andra kan berätta sin historia för omvärlden och dels så att jag kan få visa att det är okej att vara sig själv.
Kan ju smått beskriva vem jag är, och vad min historia är.
Jag är en smått galen tjej, som bor med mina päron i Luleå, jag har en hund och en bror. För 5 veckor sedan fick min pappa ett epilepsianfall, samt att vi bara några dagar senare får reda på att han har en tumör i hjärnan, vilket totalt förstörde den lilla glädjen jag hade kvar. Men utav det onda kommer något gott, vilket också betyder att jag började tänka tillbaka mer på mitt liv, samt att jag kom på att jag vill kämpa mot de jobbiga.
Min historia är ingen lycklig historia, min mobbningsperiod varade i flera år.
Det hela började i 4:an, jag hade slutat vara med de lite mer populära tjejerna, dels för att sminket skulle användas samt att jag helt enkelt bara ville vara mig själv, och inte spela någon annan. Det finns tyvärr alltid folk som kommer att ha problem med självständiga människor.
Den lättare mobbningen pågick i ungefär ett år, innan den absolut jobbigaste perioden började. Detta var i årskurs 5, och redan vid denna tidpunkt så hade jag det väldigt tufft. Det var dagligen kränkande ord som: fegis, tjockis, fan vad ful du är, och vid senare punkt i livet började även hora och slampa komma.
Under två år, från 5:an till 7:an, var jag riktigt mobbad. Jag var deras slagpåse, jag var den som man hotade och jag var den som man gjorde narr av, för jag var ju den som vågade sticka ut. Jag minns fortfarande varje slag och spark, jag minns fortfarande deras hot om att våldta mig. Jag minns allt som hänt mig.
Jag försökte ta mitt liv tre gånger. Alla tre med tabletter. Jag har aldrig gjort mig illa med flit, utan jag har istället ritat på mig själv. Jag har lärt mig att världen är tuff, och att ingenting kommer att bli likadant utan ett sista fight.
Jag vill inte att folk skall tycka synd om mig. Jag vill att folk ska förstå att varje människa är unik och värdefull.
Jag hoppas ni får en bra dag/natt.
// Sara