det är ingen vet vad som sker

Flickan är bara 19, men är redan sårad för livet, istället för att prata om skiten så låser hon in det; varje kväll samma visa, fram med vassa föremål hon skadar sig själv för hon tro allt går över då. Hon vägrar att sluta, hon påstår hon är fast och hennes pissiga samvete får henne gråta varje natt; ingen vet, ingen ser va som sker.
Hon bara ler, men alla vet att nått e fel; för varje dag som går får hon sämre samvete för varje dag som går, intalar sig att de blir bra när hon skär i handleden. Hon anser sig vara en glad individ men jag vet att hon är fylld av sorg och hat inuti: allt för många tankar snurrar runt i hennes huvud i hennes skalle. Hon ser spår av blodfläckar på sin enda älsklings nalle, stackas lilla flicka, ingen att prata med. hon mår lika illa varje dag, hon hatar de! Tåtar och blod är del av hennes vardag, några förstod men enda vännen är hennes rakblad.

Hur kan de bli såhär? Det är skit alltsammans, de är en mardröm för vissa men verklighet för andra.

En liten grabb på tio år, glad och utåtriktad; han mår skit i alla fall för hans liv är sjukt vrickat, han vill sluta finnas, på grund av ett jävla äckel som tror att pojken inte märker när han tafsar under täcket.
Ingen vet, ingen ser vad som sker; han bara ler men alla fattar att de är nått som är fel.
Varje dag som går får han sämre självförtroende och borrar ner sig själv i ännu värre desperationer, men försöker att se framåt, låter ingen jävlas; visar ingenting för andra trots att bråkande föräldrar.
Den händelsen, den dagen, gav pojken djupa sår; han vågar aldrig säga nått under flera sjuka år. Skilda föräldrar, ingen att vända sig till, för mamma har sin nya man och pappa sin kära sprit, och han vill inte förklara för allt skit gör att han skäms, ett hål i själen, är en del av pojken vardag. han mår förjävligt, men han verkar vara asglad

Flickan är bara 14 år, blir slagen gul och blå av sin pappa som tro sig vara Gud när han slår. Dränker sig i smink för att dölja allt i skolan och när hon kommer hem kallar hennes farsa henne hora. Ett slag som straff; är en del av hennes vardag, fingrar och sena blickar.

Hur kan det gå så snett? Dom möter sitt öde, varför får dem ingen hjälp?
Från födselns till döden. Ingen vet, ingen vet vad som sker och dem gör saker för att må bättre som bara tar dem ner.
Hur kan de bli så snett? Det är skit alltsammans, de är en mardröm för vissa men verklighet för andra