Alla dessa minnen du planterade i mig...

Alla dessa minnen som du planterade inom mig...





det finns så mycket jag vill säga dig.. det finns så mycket du har gjort...


vet du hur mycket du har sårat mig sen den där gången för ca ett år sen?
jag har gett dig chans på chans på chans... men du förstår det inte

jag levde med sorgen i hjärtat en hel sommar, en hel höst. sen kom du och sa att du ville ha mig tillbaka, men jag vågade inte ta steget. du hade sårat mig en gång...skulle du göra det igen?

Jag började sakta lita på dig igen....men jag visst att det skulle ta tid innan jag kunde lita helt på dig igen, om jag ens skulle kunna göra det..

Jag bokade en biljett till dig, jag åkte ner, och jag kände att nåt var annorlunda... det var inte som den dagen en vinterdag för ett år sen.. men under de dagarna jag var där, så började jag lätta på murarna lite lite i taget.

Jag visste inte hur jag kände när jag åkte, men jag var nära till gråten. Jag hade saknat dig. Det hade gått ett år sedan vi träffats.

Sen pratade du mindre med mig efter det...

En månad senare...

du hade en ny





du hade krossat mig än en gång~