KaiPons blogg



Tjej, 32 år. Bor i Arboga, Västmanlands län. Är offline

KaiPon

Senaste inläggen

FUCK SJ!
5 oktober 2013 kl. 09:04
Nervös!!
24 september 2013 kl. 00:41
Saknaden
24 augusti 2013 kl. 08:16
Min och Antonias dag med Overworld
11 augusti 2013 kl. 17:37
Le Stockholmo.
29 juli 2013 kl. 09:02
Fittliv
24 juli 2013 kl. 05:04
Augustiplaner.
22 juli 2013 kl. 18:55
Arbetsförnedringen part 2
9 juli 2013 kl. 12:47
StorCon
2 juli 2013 kl. 00:58
Andie cosplay!
29 juni 2013 kl. 19:41
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: Kai ~ Civilstatus: Ensam
Läggning: Bisexuell
Intresse: Musik
Bor: Med någon
Politik: Politik?
Dricker: Juice
Musikstil: J-rock
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2008-03-22

Event

KaiPon har inte lagt till några event än.

Så jävla less..

Allt är mitt fel. Precis ALLT! Oavsett hur jag än gör så gör jag fel. Äter jag gör jag fel för då äter jag morsan ur huset, äter jag inte gör jag fel för då lagar mamma mat i onödan. Sover jag sover jag för mycket, sover jag inte är det också fel.
Snart för jag väll höra jag andas fel eller andas upp morsans luft.

Fan, ibland undrar jag varför jag ens lämnar mitt rum, med tanke på hur jävla patetisk jag är. Jag gör alltid fel, kan aldrig göra nånting rätt, jag är alltid i vägen för folk och tar upp plats..

Morsan tror säker bara att jag är en dramaqueen. Gör hon alltid. Visar jag mina känslor är jag en dramaqueen och det irriterar mamma, stänger jag av är jag en zombie och det irriterar mamma. Hur jag än bestämmer mig för att göra är jag körd, finns ingenting jag kan göra rätt.

Ibland undrar jag hur fan jag lyckas hålla ihop i snart 20 år, då jag alltid växt upp runt detta. Varför kan just jag aldrig göra nånting rätt?

Mamma bryr sig inte om mina känslor, det har jag vetat om ganska länge nu. Varje gång jag blir ledsen så är hon bara tyst, och oftast skakar hon lite på huvudet. Känner att jag borde lägga mig på tågrälsen som är inte så långt ifrån huset, men jag tänker inte göra det. Jag känner bara att jag inte orkar med det här mer. Aldrig får jag höra att jag gör rätt, utan mamma pekar bara ut mina brister.

Fast jag kanske bara har brister? Vad vet jag. Eftersom att det är det enda jag får utpekat för mig måste ju så vara fallet. Jag är bara gjord av brister och därför kan jag aldrig göra nånting rätt. Så måste det ju vara.

Jag gör alltid fel för att jag är uppbyggd av brister. Därför borde jag inte röra mig utanför mitt rum, för då slipper människorna runt mig se mitt fula ansikte som bara är fullt av brister.

Jag tvivlar till och med på att jag borde vara ett förhållande. Jag tillför ändå ingenting till livet utanför mitt rum, egentligen. Mer än att jag alltid gör fel, menar jag.

Jag kanske borde säga upp all kontakt med omvärlden och långsamt tyna bort inne på mitt rum? DET kan jag väll i alla fall göra rätt?


Logga in för att kommentera
Rehazu Tjej, 31 år

Finns för dig om du vill prata gumman <3
Blir så arg av att läsa hur din mamma behandlar dig. Så dum och "projicerar" allt på dig.
Grrr...
Önskar det fanns ngt jag kan göra, men for now så ska du veta att jag finns här för dig, och du kan prata med mig om allt, jag har också varit ganska "utstött" när jag växte upp, dels i familjen, då pappa knappt gav mig nån uppmärksamhet, och i skolan, då jag alltid satt ensam för mig själv, sure hade väl 1-2 vänner, men sen var det inget mer med det. kram på dig <3

KaiPon Tjej, 32 år

Tack <3