Ingen titel
Nyligen hemkommen från min allra första utlandsresa, min första flygtur osvosv.. Allt har sina roliga och dåliga stunder, även denna resa...
På torsdag tar jag studenten, och ca 13 års skolgång är slut. Det känns väldigt mäktigt, men samtidigt läskigt. Vad ska hända i framtiden? Jag har alltid varit rädd för hur det ska gå i mitt liv, och blickar hellre tillbaka än framåt, men det går inte och göra så längre. Börja känna mig rätt så vilse och orolig över hur jag ska klara mig, vad jag ska bli osv. Det värsta är att jag känner mig ensam och ostöttad i de val jag gör, och jag får ta hand om mig själv, ingen bryr sig om vad jag gör osv... Blöh, känns som om det är så mycket som jag skulle vilja ha ut mig, men det går helt enkelt inte. Är inte lika bra på att förmedla mina känslor som jag var för 3 år sen, och det märks :/ Önskar att jag hade någon att prata med, som minns vad jag säger, som bryr sig vad jag säger, som vill hjälpa mig, som inte dömer... :c