Riktigt namn:
Oscar Lundberg Civilstatus:
Singel
Läggning:
Straight
Intresse:
Musik
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Öl
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Nudist
Medlem sedan:
2009-08-10
Just nu sitter jag på mitt rum och skummar runt lite på internet.
Jag är en människa som högst sällan känner hat, möjligen aldrig till en annan människa.
Jag hatar vissa faktum, vissa situationer, men det som rör mig absolut mest är nog hatet själv.
En kväll som denna hatar jag hatet mer än någonsin.
När jag ser hur folk tycker att deras liv är mer värt än någon annans.
Hur folk kan vara så egoistiska.
Hur folk beslutar att dem som föds i ett annat land som sedan hamnar i krig inte ska få hjälp, eftersom dem drar ner deras egna land.
Dem tycker att de har dåligt nog.
Hur folk försöker hitta så många anledningar som möjligt för att bekräfta sitt hat.
Och om vi alla går ihop och tycker illa om dem tillsammans så känns vardagen lite bättre.
Lögn.
Om man känner sympati eller empati det vill säga.
Jag kollar tillbaka på människans historia.
Efter all denna tid vi har funnits..
FORTFARANDE ser jag hur man ser ner kvinnor.
FORTFARANDE ser jag hur man ser ner män.
FORTFARANDE ser jag hur man ser ner folk med annan hudfärg.
FORTFARANDE ser jag hur man ser ner folk som följer en annan tro.
Ska det vara så svårt? Att bara släppa våra olikheter och leva med varandra?
Tydligen.
Varför?
För att vi är djur. Djur som instinktivt försöker överleva. Djur som instinktivt är egoistiska eftersom den starkaste överlever.
Men är vi inte tillräckligt intelligenta och medvetna för att ta en liten stund och tänka efter?
Kan inte jag offra en del av mitt liv för att en annan ska få leva?
Vi har för fan ett liv. Det är DET som gör oss människor. Spelar ingen roll vad folk tycker om dig, du lever, och det är helt jävla underbart.
Jag kan sitta här och vara deppig över hur världen ser ut, över att mitt kärleksliv inte går som jag vill, över att mina vänner sviker mig, över att
min framtid går ikras, över att mina föräldrar bråkar, men jag lever. Jag lever och det är så jävla underbart. Och hur många gånger jag har sagt till
mig själv att jag vill dö så har jag alltid vetat djupt i mina tankar att livet är en sjuk jävla gåva som jag inte tänker kasta bort.
Alla förtjänar ett liv. Och ingen bör fan ha makten över att bestämma om någon annan är värd det.
Men jag tänker inte hata någon. Jag vägrar. Det kommer inte lösa ett jävla skit.
Jag tänker älska.
Det absolut viktigaste jag har lärt mig under hela mitt liv är hur viktigt kärlek är.
Jag har sett hur hat har krossat människor och hur kärlek har läkt dem.
Jag har aldrig sett hat läka någon.
Jag har aldrig sett hat sluta i något mer positivt än negativt.
Visst jag har blivit glad någon gång när en bekant gjorde ett blåöga på min mobbare, men hatet inom dem själva blev bara större.
Jag tänker inte hata.
För jag har varit inne i hatets djup och den tog mig fan inte någonstans.
Fördelen är att jag förstår.
Jag förstår att folk hatar andra människor.
Varför skulle jag hata någon som hatar någon annan när jag själv har varit där?
Jag gjorde samma "miss", det är kanske inte så konstigt att de gör också.
De gör det av en anledning. De har en egen bakrund som har skapat den idén vilket gör det hela, för dem, logiskt och okonstigt.
Och vad har gett dem den idén?
Min prognos: För mycket hat, för lite kärlek.
Oavsett vad du som läser har gjort i ditt förflutna och oavsett vad du har för tankar just nu så vill jag lova dig en sak:
Jag vägrar att hata dig.
Har haft en najs födelsedag, inte gjort så mycket, men ibland behöver man chilla också!
Har suttit halva natten och försökt få fram något vettigt ur Cubase.
Just nu letar jag efter något fett band som skulle behöva någon på Sång eller skrik, så gjorde en liten demo
för att visa lite av det jag har.
Sen får folk lyssna om de känner fört ändå, det är halvdant inspelat (söker som sångare, inte som producent)
men jag är nöjd med låten, skrev den för ett par år sen och har finslipat den nu.
Så hör av dig om du vet någon eller några som skulle kunna vara sugna.
Har suttit hela dagen med en massa matte! Sjukt jobbigt må jag säga, pluggar en distanskurs på
högskoleförberedande matte, och det tar en del krut i hjärnan!
Sen så skulle jag hjälpa min kära vän Ahmed, som bor i vårat kollektiv, att hitta lägenhet, vilket var komplicerat,
ni förstår han kan inte alls så bra svenska, eller engelska, men efter lite google translate och blockritande så
tog vi oss igenom det, väldigt utvecklande för mig själv skulle jag vilja säga, att kommunicera med folk
utan ord kan vara svårt ibland!
Sen så snackade vi, och ja, han är muslim, så vi snackade lite om att ramadan pågår och så, sen sa
han halvt på skämt att jag borde fasta imorgon, så jag lovade honom det xD
Så inge äta mellan 02:00 till 22:00 imorgon! Kommer bli frustrerande, men oj vad god maten kommer vara.
Sen sa han att jag borde gifta mig och skaffa barn, så jag ska försöka hitta någon med bra gener som kan föda mina barn
snarast, jag menar, livet är ju kort.
Men först ska jag spela Walking Dead, jag menar, man måste ju ha lite prioriteringar!
Jag bor i ett kollektiv på ca 9 människor, vi delar allihopa på samma kök.
När jag börjar bli riktigt hungrig, så går jag ut och ska sätta på ugnen, men då är den självklart upptagen.
Sen skyller nån på att jag inte har diskat nån kastrull som jag inte har använt. Och när jag en timme senare
kan använda ugnen, så lägger jag in min paj, går in på mitt rum och väntar de 25 minuterna jag ska, och då
är det självklart någon som har stängt av ugnen, medan jag hade min paj i.
Jag förstår att alla här inte har koll och att folk gör sina misstag, men det är jobbigt att leva på detta vis, speciellt
när jag knappt känner dem som bor här. Det blir skönt att flytta härifrån, åtminstone ifrån detta hus.
Menmen, Bring Me The Horizon har ett nytt släpp! Det kan jag inte undgå att skriva om såklart eftersom de är
mitt favvoband sen 7 år tillbaka.
Det låter annorlunda, mycket annorlunda, vilket jag förväntade mig, de brukar byta en hel del mellan varje album.
Det som stör mig lite är att folk kommenterar "Det här är inte BMTH, ge mig Pray For Plagues" etc. Jag menar,
det ÄR fortfarande dem, och att göra samma sak hela tiden som ett band blir jävligt tråkigt och outvecklande.
Det blir ingen spänning då alls tycker jag. Dessutom var Count Your Blessings snart 10 år sen, så folk kanske kan
sluta förvänta sig att det händer igen. Men detta är bara mina tankar!
Jag älskar Bring Me The Horizon på det sättet att de alltid har något nytt och innovativt att komma med, man får alltid
något nytt att bita i, något oförväntat, till skillnad mot många andra metal-band som man kan tro försöker låta så
lika varandra som möjligt.
Länkar låten här! Lyssna och njut (om ni vill, man får tycka som man vill, vad jag vet!)
Här sitter jag igen, drygt två år senare!
Har insett att det kan vara skönt att skriva av sig ibland, nog för att jag är en relativt positiv människa
som inte behöver skriva om alla tårar jag har fällt direkt, hehe.
Så nu sitter jag i soffan. Ena handen på tangentbordet, andra fastklingrat i ett vinglas (ni skulle sett alltså, det är makalöst)
och funderar på framtiden. Har kommit in på kurser, vilket betyder att jag har pengar, vilket betyder att jag kan flytta
harifrån och börja på ett nytt liv-isch. Inte för att jag behöver ett nytt liv, men en nystart är ju förjävla skön!
Kommer lämna denna by kallad Norberg. Förjävla härlig by, men man kan inte leva på samma ställe hela sitt liv, inte jag iallafall!
Blir nog att jag flyttar till Nyköping, av no apparant reason egentligen, nära till Stockholm iallafall, kanske man kunde hitta ett sånt
där band alla är med i nuförtiden!
På söndag kommer Bring Me The Horizon med en ny låt, påstås det (verkar som det åtminstone). Mer taggad inom musikvärlden
har jag inte varit sen dem teasade inför Sempiternal. Finns det nåt jävla band som aldrig sviker mig så är det fan dem.
Nej, nu skall jag dricka mitt vin som den livsnjutare jag påstår mig vara, och lyssna på tung metall.
For the love of god, will you bite your tongue
Before we make you swallow it
It's moments like this where silence is golden
And then you speak
No one wants to hear you
No one wants to see you
So desperate and pathetic
I'm begging you to spare me
The pleasure of your company
When did the diamonds leave your bones?
I'm burning down every bridge we made
I'll watch you choke on the hearts you break
I'm leaving out every word you said
Go to hell for heavens sake
No one wants to hear you
Save your breath
No-one wants to see you
So desperate and pathetic
You think that no-one sees this
I think it's time you knew the truth
You're not a shepard, you're just a sheep
A combined effort of everyone you meet
You're all flesh with no bones
Feed them to the sharks
And throw them to the walls.
