<3 på tryghet

jag gick ut för att gå mot bussen och himlen var äckligt rosa.

jag gick ut ur bussen för att gå hem och de kändes som om himlens äckligt rosa nyans följde efter mig.

jag kom hem och berättade för pappa om den äckliga färgen..

han börjar med en av sina loooonga förklaringar till den logiska anledningen som total nonchalerar faktumet att jag finner färgen så oerhört obehagligt...

jag låter pappas babbel skölja över mig och börjar känna mig trygg och glad igen.

tycker fortfarande att den färgen är äcklig men inte längre läskig.