när folk gråter.

får jag panik.

såg en son där fecebook text grejsimojs.

den enda jag inte klarar av att se gråta är min mamma yada yada.

jag har förvisso bara sett min mor gråta..... 3 gg och vet att det är en gong till hon har gråtit.......

I MITT LIV.

men kvinnorna i min familj är sådana. vi gråter inte punkt.

för den delen är jag så otroligt ovan att se folk gråta och blir så oerhört obehagligt illa till mods att jag alltid hamnar i randen vid nästan panik.

jag troooor jag har tröstat några vänner när de gråter på de ända sättet jag vet hur och det är att krama och hålla om (om man inte gråter i ilska) för det är så man gör med barn. gråtande ledsna barn är inga problem med mig men "vuxna"...... HUR FAN GÖR MAN?

jag tror jag har gråtit en total 20-30 ggr i mitt liv. TOTALT
(över 6 års ålder... jag sluta gråta när jag va..... 5ish)

Emma och Sofie har sätt mig gråta och mamma....
pappa när jag hadde viruset i magen som frette mig inifrån ut men han bli av med den i tid..
det gjorde ONT. (nu är stackarn traumatiserad och överbeskyddande AB men men)
lex har sett mig falla någon enstaka tår i sorg men.. gills två tårar som gråt? i så fall har jag gråtit lite oftare.

I alla fall saken är den att jag får typ OMG VAD GÖR DU! SLUUUTA när någon gråter vilket jag förstår INTE är den bästa reaktionen.... hur hanterar man det när folk gråter?