Feelings.

Det var länge sedan jag kände såhär.
Som en obehaglig magknip hela tiden, av rädsla att förlora honom trots att han inte är min än.
En förälskalse, och jag vet inte ens om den är besvarad.
Mina andra erfarenheter av sånt här är väldigt kassa, och sist blev jag så sårad att jag svor på att aldrig falla för någon igen. - vilket inte gick så bra.

Det känns som om det här kan sluta bra trots allt. Men jag är fortfarande så jävla rädd.
Rädd för att bli sårad igen, rädd för att ännu en gång fucka upp allt.

Ibland funderar jag på att bara ge upp honom, bara för att jag är för rädd för att faktiskt satsa allt.
Men han är för fin för att ge upp.

Det är intressant, för han är verkligen helt annorlunda mot vad jag vanligtvis brukar fastna för.
Mycket bättre på något vis.

Måste sluta vara så rädd.
_____________________________________________________________________

Nog med deppighet nu!

Har ju ny hårfärg!



Hej så länge :)