Fnords blogg
Kille, 32 år. Bor i Limmared, Västra Götalands län. Är offline

Senaste inläggen
full som fan 6 på mörra20 juli 2019 kl. 06:23
"Cracking open a cold one with the void"
18 september 2017 kl. 14:45
Skulle få besök...
8 september 2017 kl. 19:12
Jag är livrädd...
8 september 2017 kl. 12:51
När man...
7 september 2017 kl. 22:37
Deepthroata drinklpinnar
7 september 2017 kl. 20:43
Riktiga män...
7 september 2017 kl. 19:40
När...
7 september 2017 kl. 13:27
VIKTIG FRÅGA (clickbait up in here yo)
6 september 2017 kl. 19:37
En liten vinst i mörkret.
6 september 2017 kl. 17:59
Visa alla
Fakta
Riktigt namn: Max Civilstatus: UpptagenLäggning: Bisexuell
Intresse: Slåss
Bor: Kartong
Politik: Kommunist
Dricker: Allt flytande
Musikstil: Allt
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2010-02-11
Event
Fnord har inte lagt till några event än.
I Ain't Fuckin' Jesus.
(Översättning: Jag tänker inte knulla Jesus)
Trött.
På det mesta.
Alla former av distraktioner är välkommna.
Förslag?
Rollspel är nice... TV-spel är nice... Substanser... Är intressanta men vet inte om jag vågar ta steget in i beroenden.
Men till titeln.
Jag är inte någon jävla Jesus.
Jag gör mitt bästa för att leva solidariskt, för att vara snäll och vara en vän... Eller mer, ibland.
Men det känns inte riktigt som det räcker.
Jag kanske bara lider av någon form av mobb-offer-paranoia...
Suck.
Burit på mitt jävla kors rätt jävla länge, det här med skolan... Well... Det är som att surra fast blyvikter på ett stort kors i massiv ek.
Ja, detta är en ytterst jävla narcissistisk jämförelse... Liksom... Prata om sitt kors och Jesus?
Kan väl dra en annan jämförelse...
SEXTON FUCKING TON. (Kaka till den som fattar)
Back to the point...
Att försöka kämpa med sina problem i tretton år är inte skoj, jag vet att det finns många som har det MYCKET värre... Men det finns många som har mycket bättre.
Och inte fan sitter jag här och ställer stora krav.
Jag ber inte om en pool fylld med smält choklad, kanter prydda med rent guld, utsmyckad med ädelstenar.
Inte heller vill jag vara populär, aldrig passat som det anyways.
Men lite jävla kärlek kastat åt mitt håll vore då fan inte fel.
Allt man fått höra hela livet... Känns som en lögn.
Snällhet lönar sig inte i längden.
Intelligens? Inte fan är det uppskattat...
Suck.
Känner mig... Mer som en råtta än Jesus (ännu en gång låter jag som någon med... En udda blandning av meglanomani och självförtroendebrist, hah)
Ett litet skadedjur, smutsigt och värdelöst.
Hatat överallt.
Nejfan.
Nu orkar jag inte ens skriva längre.
Men skönt att få ur sig något... Blä...
Lite som att spy efter för mycket fulvodka.
Eftersmaken är bitter och unken men man känner sig en smula renad och på bättringsvägen (även om känslan av att det ska bli bättre är en illusion i detta fallet)
Så...
Hejdå, allihopa.
Nu ska jag nog sova... Eller läsa i någon bok... Eller eller eller... Jag vet inte.