Kära dagbok

Börjar bli så jobbigt att vara här.
Känner mig så instängd.
Internet funkar inte så jag kan inte se film eller serier.
Har snart läst ut min bok. Mitt enda underhåll just nu förutom att prata i telefon.

Pratat med E i 5 timmar idag typ. Pratat med M imorse för hon jobbade tidigt. Saknar S massor idag med.

Trodde jag skulle få reda på idag när jag blir utskriven men måste vänta tills imon. Och efter som att jag inte har nåt att göra ligger känns den här dagen så himla onödig..

Behöver komma hem och vänja mig med vanliga livet igen känner jag.

Var ju hemma lördag till söndag.
Var ganska jobbigt. Inte varit hemma på 3 veckor så såklart ser lägenheten ut som skit för min roomie städar ju inte. Så kände stress och panik över att jag vet att jag kommer vara tvungen att städa upp för honom precis som jag fick göra när jag bodde i Skottland i 2 månader och när jag kom hem var det så sjukt äckligt. Nästan klibbigt på golvet.
Sen har min roomie så högt ljud jämt så jag kan ju inte sova när jag vill sova. Så får sova när han lägger sig.

Kände sån stress över det. Behöver flytta nuuu. Behöver verkligen det om jag ska bli frisk på riktigt.
Kan inte behöva gå upp kl 04.30 för att gå till jobbet om jag inte kan lägga mig tidigare än 01 00 varje natt.
Måste fixa det! Får kosta vad det kostar, min hälsa är viktigare.
Ska på en visning på söndag och en när jag kommer ut när det nu blir.

Vill hem jättemkt så jag har internet på datorn men vill inte hem för då kommer jag inte få lugn och ro.
Jobbigt dilemma