mät ditt humör i snabbmatspapper

Tycker att det är intressant hur man agerar på diverse snabbmatskedjor. (donken,max,bk) och hur humör är en så stor faktor för att sätta igång uppåt/nedåtsprialer.

Efter att man tryckt i sig någon svettig,död vesslas lever och käkat stripes som någon, någon gång i tiden brukade ljuga om att de innehöll potatis. Så har man ett moraliskt dilemma framför sig. Är väl egentligen inget moraliskt dilemma. mer ett dilemma mellan lathet och tja att inte vara ett äggdoftande-rövhål.
Ta med dig och släng skräpet. eller gör det inte.

Finns olika sätt att resonera kring hur vida det är rimligt att utföra denna handling.

Man kan tänka: Det här är en restaurang -> det ingår i "servitörernas" (lol kek) arbetsuppgifter att plocka bort skräp.
Eller så kan man tänka. Det är en snabbmats restaurang, där gäller andra regler än på vanliga restauranger, och man har liksom skrivit på ett onsynligt kontrakt när man handlar som säger att man ska slänga sitt skräp när man är klar, och man är fan en smurfkuk om man inte gör det.
(får ju sällan några riktiga konsekvenser mer än att än kille med stort adamsäpple och akne-ärr lämnar ifrån sig en gigantisk suck när man skiter i det liksom hehe.)

Oavsett vad man tycker är rätt eller fel, har jag reflekterat över det faktum att mina handlingar förändras beroende på hur gött humör jag är på när jag kommer dit och hur sköna personalen är.

Är man typ på "jag är Thomas-Dileva-på-Mdma-lycklig" så kan man typ ha överseende med att personalen ger en samma bemöttande som en klottrad tegelvägg.
Och tänka "fan de jobbar svinhårt för pissig lön, jag fattar att det suger, och jag kan iaf hjälpa till litegrann och slänga den här plastkoppen"

Men är man på mellangött humor/dåligt humör. är det fan upp till dem asså.
Är de sköna som fan, gör man ändå sin plikt som snabbmatsoldat och slänger sitt skräp.
Men är de skitstövlar som glor på en med sina tvättbjörnsögon så får de minsann skylla sig själva.

Man kan alltså säga att om man antar att alla människor är lika mentalt känsliga som denne lille bönsyrsa (jag alltså). Så lär man tjäna på att va trevlig och inte hata sitt jobb, eftersom det kommer göra att folk städar bättre, så att ditt jobb blir bättre.
Eller har jag fel?
Bapedibopedi