Mitt liv.

Det är sjukt hur allt kan förändras så fort. På ett endaste år har allt förändrats. Nej, ursäkta, det senaste halvåret till och med. Jag bytte umgänge, lärde känna mig själv bättre, kunde verkligen vara mig själv. Jag har inte haft många kompisar sen jag flyttade hit, innan jag flyttade var jag så van vid att ha en stor grupp kompisar och bara kunnat välja vilken jag ville träffa, istället för att vara med samma person varje dag, som jag gjorde förr. Mina kompisar betyder allt för mig. Jag har mycket mer gemensamt med dem jag är med nu än som jag brukade vara med förr till exempel...jag bytte inte umgänge frivilligt, det blev bara så, vi tappade kontakten, drevs isär. Men ibland måste man släppa taget och välkomna det nya. Jag älskar mitt liv just nu, är så sjukt lycklig.

Men man vet aldrig hur länge det varar. Man vet aldrig vad som kommer att hända. För inte så länge sedan hade jag problem med både sömn och mat, och har fortfarande, men jag ser förbi det och fokuserar på det som är bra i mitt liv i stället. Jag har en väldigt rubbad dygnsrytm (som jag antar att de flesta tonåringar har) och jag äter väldigt lite. Jag kan gå en hel dag och bara äta en banan, men ändå må bra. Det är inte normalt. Jag håller ingen koll på när jag äter, jag glömmer bort att äta helt enkelt. Jag brukar äta middag, men då äter jag rätt lite, annars mår jag illa.

Hur som helst...jag har varit sjukt stressad, eftersom jag har nationella snart, har huvudkaraktären i en musikal och jag försöker fixa till mina betyg lite extra det här senaste halvåret. Mitt hus började nästan brinna, så vi fick flytta p.g.a rökskador. Jag hade tänkt åka som utbytesstudent till Chile, men jag tänker vänta ett år till. Jag är inte känslomässigt redo att lämna min familj och kompisar än, och det här är inte det rätta tillfället att hålla på med någon AFS-ansökan...

På andra sidan längtar jag sjukt mycket till att börja gymnasiet. Jag och en av mina närmaste vänner har sökt till samma gymnasium, estet, teaterinriktning, och jag ser sjukt mycket fram emot det! Studiebesök på torsdag, wihoo!

Anyways, även om det här verkade deppigt, mår jag bra. Jag har awesome vänner som stöttar mig, min familj också, jag fyller år på onsdag, saker går framåt.