EmmaAndersson97s blogg

Är det bara jag som tröttnar på personen om hen smsar hela tiden? Om personen tjatar hela tiden på att ses eller skriver hela tiden så tappar man intresset i hen totalt och har ingen lust. Så känner jag för några nu! Och vissa verkar bara vilja få mig i säng just nu. Jag är ingen jävla slampa som ligger med vem som helst. Jag kanske är ganska partyyy tjej och gör saker jag ångrar när jag blir full. Och det gillar killar att utnyttja. Blir så jävla irriterad. Sorry men jag pallar inte med killar just nu.
Jag har killen jag har älskat i över 3 år. Han betyder allt. Men han är inte min. Han bor inte ens hemma i Sverige just nu. Borde visst gå vidare? Men blir äcklad när andra killar är på. För det är bara han jag vill vara med. Jo visst har hamnat i säng med folk när jag är full. Men jag dricker för att jag mår så fucking dåligt över att behöva sakna någon och att folk håller på och är för på. Det slutar med att jag inte ens vet vad jag gör. Kastade viss ägg på någon en gång.

Killar ett tips om ni vill ha en tjej! Det finns tjejer som gillar att man skriver riktigt ofta och finns tjejer som gillar det mindre. Men det finns en gräns! Skriver du typ "Hej" var femte minut och varje dag så kommer hon tröttna till sist om hon inte gillar det så mycket. Jag gillar sociala personer, men inte att skriva hela tiden. Jag avskyr det. Jag kan klara mig i två dagar utan att skriva till någon. Asså och det beror på vem du är! Är du en nära vän, eller bara någon som är intresserad av någon så kanske ta det lite lugnt?

Sorry men mina åsikter!

Sist jag skrev här var i runt Augusti månad. Jag hade antagligen inte börjat skolan än. Nu är det början av Oktober och mycket har skett sedan sommarlovet tog slut. Jag har som person förändrats enormt. Blivit mognare och tänkt mer än bara gjort. Jag har färgat mitt hår ungefär 11 gånger sedan Augusti. Låter ju galet! Jag har träffat folk jag inte gillar men som jag har kunnat samtala med endå. Jag har haft svårt att samtala med historian, alltså folk jag har en historia med som är dålig. Jag har tyvärr blivit mer kaxigare och mer starkare än innan. Men det dåliga är att det är tuffare här hemma nu. Jag mår inte alls bra av att vara här. Det förstör mig inombords av att jag är tvungen att ta ansvar för saker jag inte ska behöva ta ansvar för. Men endå gör jag ingenting än att hålla käft och kämpa. Jag håller på att explodera inombords. Och de två bästavännerna som går i min parallelklass har gått från världens bästa till mer "nej jag vill inte träffa dem". Varför? Jo för det är stort sett ett triangeldrama. Vi är bästavänner, de är bästavänner och dem har känslor för mig. Och jag har inte känslor för dem. Jag har svårt att falla för någon. Och när jag väl är nerkärad så är det djupt. Dem är mina bästavänner och att neka dem är sårande för mig. För jag sårar dem då. Det är en ganska jobbig känsla nu, för dem vet att båda har känslor för mig och att jag inte har känslor för dem. Det är kaos i skolan.
Om några dagar åker jag iväg till min soulmate i Västervik och när jag kommer till Gbg igen så kommer syrran äntligen hem i några dagar. Då ska jag umgås med henne så mycket jag kan. Jag behöver henne just nu.
Lärarna på skolan har alltid varit underbara och jag älskar skolan. Men nu när jag mår dåligt ser dem mig mer som störd. Så nu ska jag på möte med förälder, rektor och skit för att jag inte klarar av praktiken. Blir frustrerad. Jag är en speciell person och det vet jag. Jag måste ha förkunskap om det jag ska jobba med innan jag ger mig ut på 7 veckor praktik. Det fick jag inte. Vi har inte haft några lektioner alls om det och klarar inte av det då. Då får jag panik och fegar ur. Så dem är sura. Jag har varit ärlig men vem lyssnar på mig? Ingen.
Nu längtar jag bara tills syrran kommer och sedan när jag ska se Isac i December.

Snart är sommarlovet över. Det betyder att plugga järnet av sig igen. Imorgon tar jag mina saker och åker hem till huvudstaden och är där i några dagar. En kompis till mig vill på konsert så gick med på att följa med dit. Sedan om några dagar åker jag hem och då blir det RixFm festivalen. Därefter ta det lugnt de sista dagarna innan skolan. Blir även att färga håret blått. Jag kan inte fatta att sommarlovet har gått så snabbt. Känns som det precis började ju!

Ha ett bra slut på sommarlovet! :3

Waah var ett tag sedan jag skrev sist. Inte mycket som har hänt så jag har inte haft något att skriva om direkt. Hängt med min bästavän efter typ en månad och tagit det lugnt. Haha :3

Finally home after like 2 weeks in Skåne. Jag är helt överlycklig över att få komma hem. Ligger i min sköna säng och lyssnar på hög musik. Nu inom de kommande dagarna så ska jag blondera håret och sådant. Därefter blir det lite crazy hårfärger. Jag har faktiskt haft det ganska bra. Fick veta idag att min kusin och jag är som tvillingarna i stilen. Vi kollade på varandra hela tiden och studerade varandra noga. Haha creepy but true! xD
Denna veckan blir det även några besök på liseberg med några killkompisar och hänga. Men det ska la bli trevligt! Btw så är ju läktiden för piercingen mellan 4-6 veckor. Det har gått 1 vecka och den känns helt läkt... Vad är det som läker? :3

Nu har jag packat färdigt inför morgondagens bussresa ner till Malmö. Jag har även packat resväskan inför Trelleborg som mamma har med sig ner när hon hämtar mig. Det blir bussresa till Malmö och sedan övernatta vid sommarlov för att sedan se Isac på fredag. Jag kommer vara med några vänner som tur är. Därefter enligt Isac om han nu får lov, så kommer vi få träffa honom. Det hoppas jag verkligen, min största dröm ju! Därefter drar jag hem till pappa och är där över helgen. Sedan hämtar mamma mig och vi åker till landet där jag inte kommer kunna kontakta någon pågrund av täckning. Eller jo jag kanske kan smsa någon. Men sedan blir det en vecka där hos mormor. Jag blir tvingad, har inget val faktiskt! Men på fredagen ska jag till Malmö och träffa Isac igen. Helt obeskrivligt roligt ska det bli. Han är min allra största idol och jag har drömt om detta mer än 1 år. Äntligen! :)

Ser fram emot resan, men samtidigt! För i helgen kommer min bästavän hem och jag kommer inte kunna träffa henne! Men så är livet!

Kraaam på er alla! ^^

Jag har en person i mitt liv som verkligen betyder allt för mig. Förra året hände väldigt mycket vilket gjorde att jag levde i en cell genom hela sommarlovet med en pojkvän som hade något så mycket värre problem än mig. Jag var rädd för honom ärligt talat. Men när jag började gymnasiet så hade jag startat om och jag mötte då Dannie. Hon fick mig att finna mig själv. Sedan dess har hon varit min bästavän, nej! Min allra bästavän! Hon betyder allt för mig och kommer alltid att göra. Nu har hon varit på Malta i snart 1 månad. Det värsta är att jag inte kan få tag i henne och det händer just då allt rasar. Då jag behöver henne som mest. Men som tur har jag mina andra vänner vid min sida. Vill bara att hon ska svara...

Jag är sådan person som alltid ser hur en person älskar en annan. Hur en person är fullkomligt förälskad i någon. Har fixat ihop folk för att dem har gillat varandra och dem har inte märkt det. Men när det väl kommer till mig... Jag märker seriöst ingenting! För jag har något framför mig som säger att det inte kommer ske! Magiskt skulle jag säga att man själv inte ser det. Jag har gjort det 1 gång, men jag hade inte känslor för den killen. Men han gjorde det så tydligt att man nästan blev lite rädd. Men jag har fått höra från vänner "Den killen gillar dig" "Han är så kär i dig", men jag har aldrig vågat ta det där "steget". Antar att jag är feg? En dag hoppas jag på att jag slutar vara feg iallafall. Måste våga! Annars funkar det väl aldrig?

Sitter i mitt nystädade rum och packar inför resan som sker på Torsdag. Ska ta bussen ner lite forever alone till Malmö och sedan övernatta vid hamnen med några vänner inför att se en artist vi älskar. Därefter drar jag till pappa och är där under helgen. Sedan drar jag ännu längre ner i Skåne till min släkt och bor mitt ute på landet i en vecka. Jag "vill" inte... Hellre hemma i Gbg och gå på Liseberg! :3 Men ska få "träffa" Isac på fredagen på signering så jag klarar mig. Är riktigt glad då jag nyss fick reda på det! Och väntar på ett sms från Jasmine där jag kan berätta vilken jävla ångest jag har! Jag gjorde något dumt igår. För jag är värsta blondinen i skallen. HAHAHA min allra bästavän Daniela (Dannie) säger att jag är ett "kinderägg" bara för att jag har mörkt hår, men är blond inombords. Stämmer dock lite! Fattar typ aldrig vad folk säger och är helt "efter" oftast och typ efter en stund "Ahaaaa"... That's me! ^_^

Påväg till Akuten nu i smärta. Kan det bli värre? Vill fan inte ha sprutor..

I Torsdags förra veckan satt jag och solade med familjen här hemma. Vi bor i en skog kan man ungefär säga. En liten halvö i Lindome utanför Göteborg. Jag brydde ju mig inte om att jag fick ett myggbett. Men istället för att man känner att "Oj, vad det kliar" så gjorde det ont. Jag åkte till Skara sommarland på fredagen. Mitt "myggbett" såg inte alls ut som ett myggbett längre. Det var ungefär i en form av myggbett fast förstorad. I mitten var det prick av "var". Såg bara jättekonstigt ut. Inte alls som en finne. Men jag badade och hade kul och åkte hem. I lördags blev det allt värre. och det växte runt omkring den saken som var där. Exakt samma saker. Den i mitten blev köttsår och de andra också. Det fortsatte växa över hela foten. Igår var jag på Liseberg hela dagen och hade bandage och något speciellt på och jag gömde smärtan. Ingen fick ju se hur jävla ont jag hade. Jag kom hem idag Tisdag från min bästavän som bor inne i stan. Jag tog av mig bandaget och kollade. Det växer mer och mer och det gör så jävla ont. Jag skriker av smärta och gråter. Och när mamma kommer hem så ska vi åka till akuten. Varför? Jo för att vårdcentralen bad oss att åka till akuten i Kungsbacka. Vem ansåg det som allvarligt. Och det var ett bett från ett djur!
Jag har ont där plus för en sak som har hänt. Jag vill inte skriva det här. Absolut inte här på Emocore. Finns anledningar till det. Men blir akuten i ett par timmar och mobilen i handen med hög musik på.