FRUSTRATION.

Är frustrerad.
Tål inte respektlösa människor.

Blir ledsen in i själen!

Vad är det för logik de missar?
_______________

Haft en höjdarhelg jag gladeligen ska dela med mig av i kommande inlägg, men kände att jag ville skriva av mig lite för att jag ville det nu först.
- För att jag är arg.
När jag är arg skrivs det gärna ned, ofta så jag ska slippa behöva skriva samma sak till varje människa och kan bara, redirect hit liksom!


FÖRSTÅ, att vi mänskliga varelser INTE kan magiskt ändra tiden så som vi vill, eller magiskt ändra plats eller ens ändra val vi inte fått bestämma själva.

Respektera det.
Framför allt, respektera det du inte vet något om.
För det kan vara så mycket mer än vad du kan föreställa dig, just för att du inte vet.

Det är så jävla inte-okej med folk må jag säga.

Vet du inte något om något specifikt, så låt din åsikt vara blank tills du kan fastställa en själv från logiska slutsatser.

-


___________________

Är återigen även helt jävla fast i mina tankebanor om att jag kommer leva och dö ensam.

Inte för att jag inte känner mig omtyckt, för jag har så underbara kontakter som låtit mig få veta att jag är omtyckt, och det kan jag smälta nu.. - Men jag känner mig helt enkelt oduglig och vanskapt.
Som om det vilar en förbannelse över mig. Är nog dömd i helvetet till att vara bra men aldrig nog.

Ska lägga mig i min kära säng nu och muttra över mitt liv tills jag somnar.

Kramar är uppskattade så jag kan fortsätta vara glad och positiv som vanligt i morgon och sprida glädje igen!